Go to main navigation

EU

Bistånd kapas i budgetbråk

Mer pengar till europeiska bönder och regioner – men miljardbesparingar i biståndet. Det är det senaste förslaget när EU tvistar om långtidsbudget för åren 2014-2020.
– EU vänder utvecklingsländerna ryggen och kohandlar med livsuppehållande bistånd, säger Karen Schroh på intresseorganisationen Plan International.

I spåren av den ekonomiska krisen vill flera länder skära i EU:s budget. Däribland Sverige som har varit en av de starkaste pådrivarna för minskade utgifter när EU nu slutförhandlar nästa långtidsbudget för åren 2014 – 2020. Det är komplicerade förhandlingar där parterna har vitt skilda prioriteringar och där alla EU-länder och Europaparlamentet har vetorätt. Den otacksamma uppgiften att försöka få alla att enas har Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy.

Hans senaste kompromissförslag, från ett toppmöte i november, innebär en sänkning av den totala budgeten. Men det är inte jordbruks- och regionalstöd som minskar, vilket Sverige argumenterat för, utan framför allt stödet till fattiga länder.

Van Rompuy föreslår att mer pengar går till jordbruk och regioner i Europa medan budgetposten EU som global partner där den allra största delen är bistånd, sänks till 60,7 miljarder euro mellan 2014-2020. Det är drygt nio miljarder lägre än EU-kommissionens ursprungliga budgetförslag. Räknar man även med Europeiska utvecklingsfonden och reserven för katastrofbistånd, som ligger utanför budgeten men som förhandlas samtidigt, innebär det en föreslagen biståndsminskning på över 13 miljarder euro, mer än 112 miljarder kronor. Procentuellt skär man också mer i biståndet än i andra budgetposter trots protester från både intresseorganisationer och EU:s egna företrädare.

Flera har riktat kritik mot att Van Rompuy försöker få EU:s ekvationer att gå ihop på bekostnad av de allra fattigaste. Kommissionens ordförande, Barroso, sa inför budgetförhandlingarna att pengar till utvecklingsländer inte handlade om siffror utan om människoliv. Olivier Consolo som är chef på intresseorganisationen Concord i Bryssel är inne på samma linje. 

– Minskning av biståndet handlar om liv och död för de mest sårbara. Varför säger EU:s ledare att de står bakom biståndsåtaganden när de sen inte försvarar dem i budgetdiskussioner?, säger Olivier Consolo.

På Plan Internationals Brysselkontor är man också besviken. Chefen Karen Schroh hade räknat med att man skulle skära i biståndet men inte proportionellt mer än inom andra områden.

– Vi är oroliga för effekterna det kommer få på utvecklingsländerna. Och än mer oroande är att ingen stod upp för utveckling, säger Karen Schroh och syftar på att varken Europaparlamentet eller något medlemsland har höjt rösten för att försvara stödet till fattiga länder i förhandlingarna.  

På Kommissionens avdelning med ansvar för bistånd medger man också att man inte ser något större stöd från medlemsländerna. Samtidigt visar en ny studie att bistånd till fattiga länder faktiskt lönar sig rent ekonomiskt.  

De brittiska forskningsinstituten ODI och NIESR har tittat på EU:s stöd som riktas till de allra fattigaste. I studien har man utgått från Kommissionens ursprungliga budgetförslag där drygt 50 miljarder euro gick till de mest utsatta länderna och den visar att EU:s bistånd kan öka europeisk BNP med 0,1 procent fram till 2020. I pengar räknat handlar det om en nettovinst på 11,5 miljarder euro. Vinsten i Afrika söder om Sahara beräknas bli betydligt större, två procent BNP-ökning fram till 2020.

Karen Schroh på Plan International menar att detta visar att det blir en ekonomisk förlust för EU om nedskärningarna i biståndet skulle godkännas men också en politisk förlust då EU sannolikt riskerar att inte leva upp till tidigare åtaganden. Karen Schroh hyser dock inga förhoppningar om ökat stöd till utvecklingsländerna när EU:s regeringschefer träffas igen i början av 2013 för att tvista vidare om långtidsbudgeten.

– Utgångspunkten kommer nog att vara Van Rompuys senaste förslag, mer bistånd än så blir det nog inte. Däremot finns risken att man skär ytterligare, säger Karen Schroh. 

Andreas Liljeheden

EU:s långtidsbudget
EU har en övergripande budget som sträcker sig över sjuårsperioder. Kommissionen lägger förslag som medlemsländerna och Europaparlamentet måste godkänna, alla parter har veto. Just nu förhandlar man om budgeten för åren 2014 – 2020. Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy har i uppdrag att försöka nå en överenskommelse och han har presenterat flera kompromissförslag.

Förslag på EU:s bistånd 2014 – 2020 (miljarder €)

EU som global partner (1) EDF (2) EAR (3) Totalt
Kommissionen (4) 70,00 30,31 2,45 102,76

Van Rompuy (5)

60,67 26,98 1,96 89,61
Förändring - 9,33 - 3,33 - 0,49 - 13,15

(1) Budgetposten där EU:s bistånd ingår. Enligt Van Rompuys förslag ska minst 90 % av dessa pengar klassas som bistånd. 
(2) Europeiska utvecklingsfonden, ligger utanför budgeten men förhandlas samtidigt. 
(3) Reserv för katastrofbistånd, ligger utanför budgeten men förhandlas samtidigt. 
(4) Kommissionen la förslag på budget i juni 2011.
(5) Van Rompuys senaste kompromissförslag från budgettoppmöte 22a november 2012.
Tip a Friend heading