Go to main navigation

Efter millenniemålen

Svårt att enas om nya utvecklingsmål

– Det behövs inte en ny agenda. Snarare handlar det om att ytterligare sätta fokus på det som vi redan vet är viktigt: kvinnors rättigheter, andra mänskliga rättigheter, hållbar utveckling.
– Kanske kan 2015-agendan bli ett sätt att lämna misslyckade, nyliberala ekonomiska modeller bakom sig. Det var några av de punkter som i torsdags framträdde på det första av en serie seminarier om världen efter 2015.

När millenniemålen beslutades var de förhållandevis enkla att enas om eftersom de innehöll praktiska och mätbara mål. Framtida mål måste också innefatta mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor och kommer därför att bli mycket svårare att nå en överenskommelse kring.
Den varningen framfördes av flera av talarna på seminariet, som arrangerades av Dag Hammarskjöld-stiftelsen i samarbete med UNDP.
En annan ståndpunkt var att processen kring en post 2015-agenda måste innefatta en verklig konsultation med de människor den berör inta bara styras uppifrån.

– Det blir ingen framtid utan global rättvisa. För oss är det oerhört viktigt att detta inte bara blir en process mellan ledare, utan att vi också får med gräsrötter och röster världens utvecklingsländer i diskussionen, sade Dag Hammarskjöld-stiftelsens chef Annika Söder i sin inledning.
FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson vars inlägg var bandat från New York lyfte fram behovet av att samtal förs på alla nivåer, runt om i världen, och inte bara av en politisk elit.

– Millenniemålen har varit en framgångssaga och de har till stor del uppfyllts samtidigt som vi har en stor uppgift i att öka takten för att uppnå målen i sin helhet. Sen måste vi gå vidare med nästa generations mål, vi kommer även fortsättningsvis att behöva arbete med fattigdomsbekämpning. Men vi måste, när de nya målen definieras, också få med hållbarhetsmålen, men också mänskliga rättigheter och byggandet av en rättsstat för alla, konstaterade Jan Eliasson.

Charles Abugre från Ghana har under många år verkat inom det civila samhället och är idag engagerad i konsultationsprocessen inom ramen för post 2015 diskussionen.

– Den neoliberala modellen är död, sade han. Det är dags att sätta andra mål, som måste vara inkluderande, den ekonomiska utvecklingen kan inte handla om icke-hållbar exploatering av Afrikas resurser. Vi måste diskutera hur de ska utvinnas så att de bidrar till att minska skillnaderna, inte öka dem, Vi kan inte minska fattigdomen i fattigaste länderna om vi inte tar upp de strukturella frågorna.
Han menade också att framtida mål bättre måste fånga in den multidimensionella aspekten av fattigdomsbegreppet.

– Trots framgången med MDG har vi i stor utsträckning missat de allra fattigaste som inte fått det bättre. Det visar hur komplicerade sammanhangen är. Man kan inte bara se fattigdomsmålet som en givarfråga utan som en fråga om ekonomin i stort, vad som skapar arbeten, möjligheter för skatteinkomster som finansierar sociala investeringar.

Anita Nayar, feminist och forskare från Indien, lyfte fram vad hon ser som en oroande tendens där kvinnors rättigheter till reproduktiv hälsa sätts i motsättning till behovet av en hållbar utveckling. Detta var särskilt märkbart under Rio +20-konferensen förra året, menade hon.

– De stora konferenser som hölls på 80-talet i FNS regi var bredare och spelagade bättre verkligheten än diskussionen kring Millenniemålen. Målen om minskad fattigdom har i stor utsträckning nåtts genom minskad fattigdom i Indien och Kina. De har inte heller fångat in genderdimensionen. Trots detta är risken för fattigdom fortsatt mycket större för kvinnor än för män. I Indien ser vi till exempel att fattigdomen på landsbygden har ökat.

Johanna Teague som är Gunilla Carlsson representant i högnivåpanelen för post 2015-diskussionen, höll med om att de nya målen kommer att bli svårare att uppnå. Panelen har hittills haft två möten och ett tredje hålls i Liberia i slutet av januari.

– Panelen har som uppgift att komma med förslag men det kommer att bli mycket svårare än för tio-femton år sedan. I dag handlar det i stor utsträckning om värderingar. Frågan om ekonomisk transformering innebär till exempel mycket olika saker för olika personer.

Vi är överens om att ett viktigt mål kommer att vara hur vi ska minska fattigdomen och förbättra människors liv. Den stora utmaningen blir hur vi ska komma överens om att nå dit.

Tip a Friend heading