Go to main navigation

Biståndspolitik

Nya biståndsmål i försenad plattform

Regeringens biståndspolitiska plattform är klar, nästan två år försenad. Den innehåller nya målformuleringar för Sveriges bistånd, men kommer enligt kritiker knappast att uppfylla sitt ursprungliga huvudsyfte – att ersätta den ymniga floran av styrdokument.

Förra biståndsministern Gunilla Carlsson initierade arbetet med en biståndspolitisk plattform med avsikten att ha den klar våren 2012. Sverige hade fått kritik av såväl OECD som Statskontoret för en rörig styrning av biståndet, och plattformen skulle ersätta ”skogen” av styrdokument.

Nu är det 53 sidor långa dokumentet färdigt och ute på remiss. Formellt är det en skrivelse från regeringen, som Riksdagen kommer att få sista ordet om. Plattformen anger en ”viljeinriktning”, prioriteringar och målsättningar för biståndet – men styrningen ska även framöver ske genom till exempel resultatstrategier, regleringsbrev och förordningar.

– Det finns fortfarande många oklarheter. Man har inte lyckats så bra med att förenkla skogen av policys, säger biståndsexperten Bertil Odén.

Regeringen anger tre prioriterade områden för biståndet: Demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och miljö. Dessa tre områden speglas i sin tur av sex nya delmål.

Det handlar om stora förändringar i biståndets mål, anser Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia.

– Mig veterligen har så stora förändringar av biståndet aldrig genomförts utan en mer öppen och demokratisk process, skriver han på Diakonias blogg.

Över delmål och prioriteringar svävar det nya övergripande målet för svenskt bistånd, som partierna enades om när Riksdagen antog biståndsbudgeten för 2014: ”Att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”.
Tidigare löd målet ”att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor”:

– Vem ska skapa förutsättningar? Fattiga människor är inte längre subjekt. Det tyder på en annan grundläggande uppfattning om vad bistånd är för något – oklart om det är avsiktligt, säger Bertil Odén.

Samtidigt lyfter regeringen fram ett tydligt ökat fokus på individer i plattformen. Utgångspunkten ska vara ”den fattiga och förtryckta människans behov och förutsättningar, inte staters eller regeringars”. De viktigaste målgrupperna för svenskt bistånd ska vara ”kvinnor och flickor i fattiga länder samt ofria människor som på olika håll lever under förtryck”.

Regeringen ”strävar efter att minska rapporteringsbördan” på biståndsförvaltningen och organisationerna i civilsamhället. Samtidigt fortsätter resultat, uppföljning och mätning av effekter att vara mycket centrala begrepp.

En annan ambition hos regeringen är att kanalisera en större andel av det svenska biståndet, som idag till största delen utgörs av gåvor, genom ”innovativa bistånds- och finansieringsformer”.

– Det innebär per definition att andelen traditionellt gåvobistånd minskar, säger Bertil Odén.

Efter den segdragna processen med att få plattformen klar är det nu snabba ryck som gäller. Senast den 12 februari ska UD ha remissvaren.

Anna Petersson Backteg

Tip a Friend heading