Go to main navigation
Högerextremt EU-parlament kan slå mot biståndet

Foto: Philippe Huguen/AFP PHOTO

Högerextremt EU-parlament kan slå mot biståndet

De högerextrema och europakritiska partierna gick starkt framåt i Europaparlamentsvalet. Få av dem är intresserade av frågor som rör utveckling och global rättvisa. Det kan få betydelse för biståndspolitiken.

EU är världens största biståndsgivare och unionens politik spelar därför stor roll för utvecklingen i världen. Tidigare har majoriteten av partierna i parlamentet stått bakom den förda politiken och mycket pengar har satsats på bistånd.

Men framgångarna för de nationalistiska partierna i det senaste valet gör att det kan ändras. Om de nyinvalda partierna lyckas sätta sina frågor på agendan och påverka de andra partierna, då kan politiken förändras. Det menar två experter som OmVärlden har pratat med.

– Om de lyckas minska biståndet och stänga gränserna kan det påverka dem som vill fly till EU. Det har ju delvis redan skett. I Frankrike har premiärministern Manuel Valls tagit stort intryck av Nationella Fronten när det gäller att begränsa den fria rörligheten, säger Annika Ström Melin, DN:s korrespondent i Bryssel.

Sabine Terlecki, policychef på organisationen Concord Europa, påpekar att det fortfarande inte finns någon inblick i hur parlamentet kommer att se ut eller hur dessa högerextrema partier kommer att agera. Men enligt partiernas valmanifest är det nationen som står först, inte den globala utvecklingen.

– De utnyttjar rädslan och oron hos medborgare om till exempel arbetslösheten. Deras politiska manifest är inte hela politiken men det utgör basen. Solidaritet, rättvisa och utveckling finns inte med på en global nivå och man kan lite försiktigt anta att dessa frågor inte är prioriterade, säger Sabine Terlecki.

I och med att nya partier ökade sina mandat var det andra som tappade platser i parlamentet. Den konservativa gruppen EPP backade rejält men är fortfarande största grupp i Europaparlamentet med 221 mandat. Den socialdemokratiska gruppen S&D och den gröna gruppen EFA backade också. Vänstergruppen GUE/NGL vann i stället sju mandat liksom olika nationella och högerextrema partier inom NI eller övriga som, beroende på hur man räknar, kan komma att få över 100 mandat.

– Det är inte bara högerextrema partier som har kommit in i det här valet. Vi har också förlorat många av dem som kämpar för en global utveckling. Vi försöker just nu kartlägga vilka som finns kvar. Att dessa får viktiga och starka positioner i parlamentet är nu ännu viktigare, säger Sabine Terlecki.

Sabine Terlecki tror att valresultatet är en reaktion på missnöje med den nationella politiken i EU:s medlemsländer.

– När det är kris i det egna landet är det självklart att väljarna tänker på hur det ska lösas. Resultatet blir en reaktion och en bojkott mot den nationella politiken som inte fungerar.

För att bilda en egen grupp i EU krävs partier från sju olika nationer och minst 25 ledamöter. Resultaten i årets val gör det möjligt för högerextrema och europakritiska partier att bilda en egen partigrupp, något som kan göra deras inflytande mycket större än vad det tidigare varit. Partigrupperna får finansiellt stöd för att anordna möten och ha tillgång till ett eget sekretariat, grupperna får längre talartid och fyller en central funktion när utskott och delegationer bestäms.

En annan aspekt av biståndspolitiken som kan komma att påverkas av den förändrade fördelningen av mandat mellan de politiska grupperna är miljöfrågan.

– Miljöfrågan har hamnat lite i bakgrunden det här valet. Det syns då även de liberala partierna som också drivit dessa frågor har backat i valet. Högerextrema och nationalistiska partier har ju visat på noll intresse i den frågan. När det gäller EU:s gemensamma klimatpolitik kan den politiska förändringen absolut märkas, säger Annika Ström Melin, DN:s korrespondent i Bryssel.

Sara Valtersson
Stina Bergdal

Tip a Friend heading