Go to main navigation
Bombat hus i Gaza.

Bombat hus i norra Gaza City. (Bilden föreställer inte byggnad finansierat av svenskt bistånd).

Foto: Mohammed Saber/TT

Gazakriget

Svenska biståndsprojekt bombade

Flera svenskfinansierade biståndsprojekt har skadats under kriget i Gaza och personal hos samarbetspartners har dödats. UD räknar med en svår och dyr återuppbyggnad men en splittring i regeringen gör att det saknas instruktioner för hur det ska ske.

Generalkonsulatet i Jerusalem kan ännu inte helt överblicka skadorna efter det senaste kriget men har bland annat fått rapporter om att medarbetare i samarbetsorganisationer har dödats och skadats. Det gäller till exempel medarbetare från Al Mezan, Gaza Community Mental Health Program liksom FN-organet UNRWA.

 De materiella skadorna tycks också vara omfattande. Flera infrastrukturanläggningar som finansierats med svenskt bistånd har bombats under kriget i Gaza.

– Vi vet att ett svenskfinansierat avloppsreningsverk i norra Gaza har fått skador. Reningsverket hade precis blivit klart och nu är det så skadat att det måste repareras, säger Johan Schaar som är biståndsråd vid ambassaden.

 Utöver detta kan ett annat vatten- och avloppssystem, som Sverige har bidragit till, vara förstört men ambassaden vet ännu inte hur illa skadat det är.

Den svåra frågan som biståndsgivarna i de palestinska områdena nu ställs inför är vem som ska betala för uppbyggnaden av Gaza när kriget är över. Sedan i juli har över 2000 människor dödats och 425 000 palestinier har tvingats lämna sina hem. De materiella skadorna är enorma och minst 16 000 bostäder är förstörda.

Norge och Egypten planerar redan nu en givarkonferens för att diskutera hur återuppbyggnaden ska ske. Många givare är dock tveksamma till att använda nya biståndspengar till att bygga upp biståndsfinansierade infrastrukturprojekt.

EU vill inte heller se en återgång till den handelsblockad som rådde mot Gaza före kriget och det har ställts krav på ett ansvarsutkrävande från Israel.

Som OmVärlden tidigare har rapporterat är alliansregeringen djupt splittrad i synen på biståndet till de Palestinska områdena. Den så kallade resultatstrategin är försenad efter att Folkpartiet och Kristdemokraterna inte har velat stödja den palestinska enhetsregeringen.

Enligt Kerstin Lundgren, biståndspolitisk talesperson för Centerpartiet, är alliansen överens om att de ska få fram en strategi men i dagsläget kan hon inte säga när den blir klar.

– Den måste ha ett innehåll som blir bra. Där pågår nu en diskussion om hur texten ska utformas. Vi har en del kvar att göra, säger hon.

 För generalkonsulatet i Jerusalem skapar bristen av politisk styrning svårigheter. Johan Schaar påpekar att de inom kort kommer att ställas inför många svåra frågor om vad det är acceptabelt att använda svenska biståndspengarna till, till exempel återuppbyggnad av svenskfinansierade infrastrukturinsatser eller inte. Då behövs det en politisk vägledning.

Nils Resare

Tip a Friend heading