Go to main navigation
George Clooney i Sudan

Sedan två år tillbaka är Clooney FN:s fredssändebud i Sudan.

Foto: AP, Reuters

Intervju

Uppdrag: Darfur

Efter att ha hört en journalist vädja om att ingen brydde sig om folkmordet i Darfur begav sig George Clooney dit i mitten av 2000-talet. Sedan dess kämpar han mot världens bristande intresse för den sargade regionen. OmVärlden fick en unik intervju med den kontroversielle skådespelaren.

George Clooney blandar popcorn-rullar som Oceans 11 med tänkvärda filmer som Syriana och Sverigeaktuella Up in the air.

Han blandar också kändisspäckade Hollywoodgalor med ett brinnande engagemang för Darfur.

George Clooney, 48, är inget unikum för att han kämpar för en behjärtansvärd fråga. Det är det massor av Hollywoodkändisar som gör. Han är ett unikum för att han flera gånger rest till Darfur och sett lidandet med egna ögon.

När han började hade nästan ingen hört talas om konflikten. Det ändrades när vittnesskildringarna om lidandet i västra Sudan började uppmärksammas.

På senare tid har dock intresset börjat svalna. Det frustrerar George Clooney något fruktansvärt.

– Bara för att vi inte får några nyheter därifrån tror folk att det är lugnt. Det leder till att inget görs. Men om vi väntar till det blir fullskalig konflikt är det försent. Då dör fem miljoner människor, säger han i en unik intervju med OmVärlden.

Clooney har egentligen sökt sig till den här Beverly Hills-restaurangen för att göra pr för sina Sverigeaktuella filmer Men who stare at goats och hyllade Up in the air.

Och han gör det som förväntas av honom –  skakar hand, poserar för fotografier och charmar på sitt lättsinniga sätt de inbjudna gästerna. Men han hinner också påminna om konflikten som kostat hundratusentals människor livet.

–  Man ska vara försiktig med att skriva folk på näsan. Jag försöker i stället belysa ett problemområde i världen.

Metoden ligger klar.

– Jag får en viss uppmärksamhet. Jag flyttar kamerorna dit folk inte får så mycket uppmärksamhet. Det fungerar rätt effektivt, säger han.

Clooneys engagemang för Darfur väcktes på allvar i mitten av 2000-talet. Efter att ha hört en journalist vädja om att ingen brydde sig om folkmordet begav sig han och pappan, tv-journalisten Nick, dit.

Den resan, som ledde till dokumentären A journey to Darfur, har följts av flera.

Det han har sett har för alltid etsat sig fast på hans hornhinnor.

– En gång besökte jag ett sjukhus efter att ett fredsackord skrivits under. Jag såg kvinnor som våldtagits, misshandlats och tänts på. Det var fruktansvärt.

I januari 2008 utsågs han till FN:s fredssändebud.

Det skedde mest av en slump.

– Jag sökte upp FN eftersom jag på den tiden inte kunde ta mig in i Darfur. Jag vägrades visum. Jag förklarade att jag inte bara ville till Tchad eller södra Sudan. Jag ville åka hela vägen till Darfur.

Han uppger att FN sa att organet kunde lösa det genom att göra honom till ett så kallat fredens sändebud.

Clooney tackade ja, med ett förbehåll.

– Jag sa att jag gör det och blir er största supporter men också er största kritiker.

Parterna nådde en uppgörelse.

– Jag åkte med fredsstyrkorna och besökte 30 posteringar mitt ute i ingenstans. Vi åkte lastbil i evighet samma dag de skrev under vapenvilan. Men nyheten hade inte nått fram och de lobbade bomber över alla.

Det är upplevelser ljusår från den överbeskyddade och ompysslade tillvaro han lever i under sina filminspelningar.

Men hans Hollywooduppdrag är inte bara tanklös underhållning.

– Under åren har vi försökt att finna ett sätt att fokusera på saker som jag tycker har varit misstag i vårt samhälle och särskilt i vårt land, förklarar han.

– Vi jobbar nu med en film om Guantanamo Bay och en om en presidentkampanj. Frågan är hela tiden när man ska göra dem. Det kan ta två år att färdigställa en film. Det är extremt svårt att hålla pulsen mot samhället och ligga rätt i tiden.

Up in the air blev rena jackpotten. Filmen om en konsult som reser runt och avskedar folk blev färdig just som västvärlden drabbades av den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet.

– Det var ren tur. Det var helt andra tider när projektet inleddes för fem eller sex år sedan, säger han.

Clooney spelar en man som inte vill slå sig till ro. Det är inte svårt att dra paralleller till skådespelaren själv som tidigare sagt att han inte tänker gifta sig igen eller vill ha barn.

– Jag visste att rollen skulle leda till frågor om mitt privatliv. Jag är förberedd på det.

Han gör en konstpaus.

– Jag är medveten om saker som folk säger är mina tillkortakommanden i livet. Jag ber inte om ursäkt för dem. Jag lever mitt liv på det sätt jag har gjort och hoppas att det funkar.

Skådespelaren som två gånger utsetts till världens sexigaste man visste tidigt att han ville använda sitt kändisskap för att göra skillnad.

– Jag sökte något som inte fick någon uppmärksamhet.

Någon försökte locka honom till miljörörelsen.

– Jag kunde inte göra något för den. Jag har visserligen elbilar och en hybrid men jag har också flugit privatjet och det gör att jag hamnar i en knivig situation, konstaterar han.

– När det gäller Darfur kan ingen anklaga mig för att inte ha varit där. Det har jag. Ingen kan heller säga att jag inte har varit i någon skyttegrav eller träffat krigsherrar och sett offer. Det har jag och jag kan berätta vad de sa och vad de gör och vad deras planer är. På det området är det svårare att avfärda mig än när det gäller miljön, även om den också är viktig för mig.

Det löper en röd tråd av empati genom Clooneys liv.

Den går att finna i hans samhällsengagemang, en rad av hans filmroller och hans uppträdande utanför filmduken. Historierna om hur han handgripligen försvarat kollegor under filminspelningar är legendariska.

– Det där är svårt att prata om utan att verka dryg, säger han när ämnet kommer på tal.

– Men mina föräldrar lärde mig att försvara dem som inte nödvändigtvis har makt att göra det själva. I filmvärlden betyder det oftast statister eller inspelningsmedarbetare. Jag klarar det vissa gånger, andra inte. Men jag gör det eftersom jag vill försöka förbättra hur vi behandlar varandra.

Han berättar om sin uppväxt, hur hans pappa, programledaren, fick brev från fattiga.

– Då gav han oss pengar för att vi skulle kunna gå ut och handla. Vi hade inte mycket på den tiden, men vi köpte saker åt brevskrivarna. På juldagen gick vi hem till dem med presenterna.

Clooney berättar att han var först var generad och förbannad.

– Det var juldagen. Jag kände dem inte. Efteråt kunde jag inte ha varit stoltare över att han lärde mig det, att jag som barn fick lära mig ta hänsyn till andra.

Den som tar ställning måste vara beredd på kritik.

Det är något skådespelaren från Kentucky blivit varse.

– Det är därför jag måste vara bättre påläst än mina motståndare, säger han med ett leende.

Vilka är de?

–  Tv:s Bill O’Reilly, den kristna högern, hårdhänta republikaner.

Han har mötts av rätt hårda reaktioner.

– Jag pratade om kriget redan 2003. Då fanns det inte fem personer i den här stan som gjorde det. Folk kom fram och viskade till mig. Det var därför jag skrev Good night and good luck. Det var därför vi gjorde Syriana. Det var för att folk protesterade och kallade mig landsförrädare.

Hur tar du sådant?

Det fanns en period när jag oroade mig för det. Men som min pappa brukar säga, "Du är vuxen, du kan hantera det. Och du står på rätt sida".

Har du alltid känt så?

– Darfur är en rätt rak fråga, med bra och dåligt. Folk dödas av en grupp personer. Det är svårt att säga emot.

Mörkret har sänkt sig över uteserveringen och en av filmbolagets pr-anställda meddelar stjärnan att bilen är på plats. Men Clooney gör klartecken för en fråga till.

13 internationella hjälporganisationer har bannlysts i Darfur. Vad kan egentligen ett litet land som Sverige göra för insats?

– Det viktiga just nu är att någon gör något. Det går inte att sitta still och vänta på att någon annan ska ta tag i det.

 Magnus Sundholm

 

Fakta: Darfur

Sedan självständigheten från Storbritannien och Egypten 1956 har Sudan bara haft elva år av fred. 2003 bröt en konflikt ut i Darfur i väst. Striderna har skördat hundratusentals liv och omkring två miljoner människor har flytt.  

2005 undertecknades ett fredsavtal och en övergångsförfattning har inrättats, där södra Sudan får visst självstyre. Val ska hållas under 2010 och en folkomröstning 2011 ska avgöra om södra Sudan blir en självständig stat. 

Flera bedömare varnar dock nu för en ny konflikt mellan nord och syd.

Sudan har väldigt rika tillgångar på olja i gränsområdet mellan nord och syd.

Det svenska biståndet till Sudan uppgick till 398 miljoner kronor 2008. Humanitärt bistånd utgjorde den största delen.

Tip a Friend heading