Go to main navigation
Efter tolv dagar i arresten släpptes Wael Ghonim och hans framträdande på Tahrirtorget den 9 februari gav ny energi åt de egyptiska protesterna.

Efter tolv dagar i arresten släpptes Wael Ghonim och hans framträdande på Tahrirtorget den 9 februari gav ny energi åt de egyptiska protesterna.

Foto: Tara Todras - Whitehill/AP

”Människor vågar vara hoppfulla nu”

OmVärlden har intervjuat Wael Ghonim, Googlechefen som genom sin nätaktivism och sitt tal på Tahirtorget blev en symbol för den egyptiska demokratirörelsen.

När jag får tag i Wael Ghonim befinner han sig i Dubai, som är basen för hans arbete som Googles marknadschef för Mellanöstern.
Över en darrig Skypelänk ser jag att han bär vad som närmast måste beskrivas som en uniform för it-generationen: svart luvjacka, baseballkeps och shorts. I handen håller han en kopp kaffe, och han inleder samtalet med en korrigering.

– Jag måste be dig att inte framställa mig som någon hjälte, säger han och rättar till de hornbågade glasögonen. Mitt enda offer i kampen var att jag satt tolv dagar i fängelse. Och medan jag sov på golvet i en cell offrade människor livet ute på gatorna. Det är många som gjort betydligt större insatser än jag.

Det var många runtom i världen som höjde på ögonbrynen när det stod klart att Googles marknadschef arresterats under protesterna i Egypten. Var Google inblandat i den egyptiska demokratirörelsen? Eller var det bara ett misstag från den alltmer desperata säkerhetspolisens sida?

– Mina chefer på Google visste inte att jag skulle engagera mig i demokratirörelsen, säger han själv. Det var en privat angelägenhet. Jag tog ledigt några veckor och de blev lika förvånade som alla andra när de hörde att jag arresterats. Men de hjälpte mig mycket när jag satt arresterad.

Wael Ghonim blev engagerad i den egyptiska demokratirörelsen när han startade en Facebooksida till stöd för demonstrationer mot regimen. Han hittade andra aktivister på internet och deras nätverk blev snabbt en drivande kraft bakom protesterna.

– Sociala medier och traditionella medier spelade en stor roll för det som hände, konstaterar han.  Utan alla dessa modiga journalister, bloggare, redaktörer och fotografer hade ännu fler dödats och vi hade haft svårare att mobilisera människor.

Han menar också att kraven på ökad öppenhet och pressfrihet redan har påverkat Egypten.

– Människor är inte längre lika rädda för att säga sin mening. Alla diktaturer är beroende av att sanningen undanhålls, och därför förtrycker de alla som berättar om hur det är. Nu kan de inte göra det i Egypten längre. Tidningarna tar sig större friheter, det finns nya forum på nätet och människor är över huvud taget mer intresserade av politik. Men det ställer förstås stora krav på medierna att de inte sprider rykten eller osanningar.

Just nu är Wael Ghonim ledig från Google för att skriva en bok om sina upplevelser de där hektiska, omvälvande veckorna i januari och februari. Veckor som gjorde honom själv till världskänd aktivist och Egypten till ett friare land. Men Wael Ghonim är noga med att processen bara börjat.
Ingen kan förvänta sig att vi ska gå från diktatur till demokrati på tre månader. Vi kommer att göra misstag och det kommer att komma bakslag. Men jag är hoppfull. Det är väl skillnaden mot förut. Nu vågar folk vara hoppfulla.

Jesper Bengtsson

Tip a Friend heading