Go to main navigation
Bosse1.jpg

Foto: David Grossman

LÖRDAGSINTERVJUN

“En fattig i Moçambique ska inte betala för en flyktings uppehälle i Sverige”

En av Sveriges största biståndsorganisationer, Diakonia, är en kristen organisation med två ekumeniska kyrkor som huvudmän. Bo Forsberg, som varit generalsekreterare i organisationen i 25 år, betonar att det inte påverkar deras arbete. “Vi bedriver inte missionsarbete, vi arbetar för att få till politiska förändringar."

22 år gammal är Bo Forsberg när han genom baptistsamfundet får i uppdrag att arbeta i Kongo. Han är teolog och tror på att det går att göra gott ut i världen. Men där ute på den kongolesiska landsbygden börjar han tvivla över det bistånd han är en del av.

– Vi drev skolor, vi hjälpte till med sjukvård och i jordbruksprojekt. Ja, i princip gjorde vi det mesta. Men inte en enda gång riktades någon kritik mot regimen, mot diktatorn Mobutu. Och befolkningen fick själva aldrig chansen att vara en del av förändringen, säger Bo Forsberg över en kaffe på ett kafé nära arbetsplatsen i Alvik, i Stockholm.

Där i Kongo kunde Bo Forsbergs engagemang i kyrkan tagit ett abrupt slut. Kanske hade han åkt hem till Sverige för att syssla med något helt annat.

– Men jag fick nytt mod efter många samtal med teologer i Latinamerika och i Palestina. De fick mig att läsa Nya Testamentet med nya ögon. Man måste förstå kontexten i det liv Jesus och hans samtida lever i. Det är ockupation, det är exploatering av fattiga och det är ett politiskt förtryck. Då som nu kunde inget förändras utan att ekonomiska, religiösa och sociala strukturer följer med. Ändrar man inte strukturerna kan vi hålla på att bygga hur mycket skolor och sjukhus som helst. Inget kommer att hända.

Biståndsbranschens nestor

Lärdomarna bär han med sig än idag, 64 år gammal och 28 år i Diakonias tjänst, de sista 25 åren som generalsekreterare. Bo Forsberg, eller kort Bosse i biståndskretsar, betraktas som nestorn i branschen och han har på nära håll sett hur biståndspolitik gått från ren välgörenhet till det som idag är mer utvecklingshandledning.

– Det är inte säkert att vi över huvud taget har något som heter bistånd om några år.

Tanzanias president som var här på besök sa att de ska ner på noll procent bistånd om fem år. Vad de och andra söker är investeringar och forskningsutbyte. Det är här näringslivet kommer in som ska bygga handel och samarbete, säger Bo Forsberg.

Samarbeten inom näringslivet kräver också att det finns ett relevant styre i länderna. Bo Forsberg berätta att han nyligen var i Zambia för att få till en dialog med gruvindustrin om socialt ansvar.

– Det gick bra, men så inser vi att regeringen inte har någon kompetens att ta hand om dessa frågor. Finns det ingen motpart på andra sidan hjälper det inte att hugga på bolagen. Tyvärr är det fortfarande allt för många regimer som inte tar ansvar och är korrupta.

“Röster som menar att vi för ofta tar politisk ställning”

Bo Forsberg karakteriserar Diakonia som en organisation där politiska förändringar som demokrati och mänskliga rättigheter alltid kommer först på agendan En inte helt okontroversiell ståndpunkt i kristna grupper, även hos de två huvudmännen Alliansmissionen och Equmeniakyrkan.

– Det har under alla år varit en ständig diskussion där det finns röster som menar att vi för ofta tar ställning i politiska frågor och att vi är för öppna. Det har varit en lång resa även med styrelsen, men nu har vi acceptens för vår linje hos våra huvudmän.

Diakonias kristna kontext är inte heller något som präglar deras arbete, man ser sig inte som en religiös missionerande organisation och Bo Forsberg betonar att det inom Diakonia finns olika kulturer, religioner och etniciteter. Han uttrycker sig också försiktigt om det faktum att Diakonia är rätt tystlåtna om den förföljelse som kristna utsätts för i Mellanöstern. På organisationens hemsida finns inte en enda nyhet eller uttalande i ämnet det senaste året.

– Vi värnar om att inte stödja en grupp mot en annan grupp. Vi vill bygga broar mellan religioner, säger Bo Forsberg som förklaring.

Han påpekar också i sammanhanget att kristna i Egypten under revolten 2011 bad för att Mubarak skulle sitta kvar. Eftersom de visste att situationen kunde bli värre med islamistiskt styre.

– Men ska man verkligen stödja en diktator bara för att hålla lugn och ro? undrar Bo Forsberg.

Nytt fokus på klimatet

Ett nytt fokus för Diakonia, som man kan tycka ligger utanför deras område, är engagemang i klimatfrågan. Varför?

– Vårt mandat är de fattigaste i världen och det är dessa människor som betalar priset när brunnar sinar och översvämningar sker. De får en dubbel börda, fattigdom plus klimatförändringar. För oss är det ett rättviseprojekt, när det gäller rena miljöfrågor finns det andra än vi som kan frågorna bättre än oss.

När detta läses är Almedalsveckan runt hörnet. Som många andra biståndsorganisationer är även Diakonia på plats.

– Man kan förstås se det som en cirkus för inbördes beundran. Nu är vi inte på plats för att driva opinionsarbete ut till allmänheten, i Almedalen är man för att träffa företrädare för politik, näringsliv och samhälle, och i det sammanhanget är det en unik plats.

Enligt Bo Forsberg är dialogen bra med den nya regeringen. Han upplever att biståndsminister Isabella Lövin vill ha med det civila samhället och bjuder in till konsultation.

– Med Gunilla Carlsson hade vi en ständig fajt för att få gehör. Men om det blir någon skillnad i realpolitik vet jag inte. Den nya regeringen har som bekant knaprat ännu mer på biståndsbudgeten till migration. Något jag tycker är helt förkastligt. En fattig i Mocambique ska inte betala för att en flykting får uppehälle i Sverige.

Själv har han inte haft någon ambition att ge sig in i politiken.

– Jag var medlem i Socialdemokraterna under två år men lämnade partiet när de under en ekonomisk kris bestämde sig för att dra ner biståndet.


Av: David Grossman

Tip a Friend heading