Go to main navigation
Charlotte-Bohman.jpg

Foto: Emma Milder

lördagsintervjun

”Näringslivet och biståndssidan har mycket att lära av varandra”

Charlotte Bohman gick från att jobba inom näringslivet till att bli generalsekreterare för biståndsorganisationen Hand in Hand. Hon tycker att näringslivet har en viktig roll i utvecklingsarbetet och vill se mindre projektform och mer långsiktighet i biståndet.

Charlotte Bohman har arbetat inom biståndssektorn i drygt sju år, men intresset för utvecklingsfrågor sträcker sig betydligt längre tillbaka än så, berättar hon när OmVärlden möter henne över en kopp kaffe på ett fik ett stenkast från Hand in Hands kontor.

– Vi hade en lärare i grundskolan som brukade prata om två saker. Den ena var att jorden skulle bli överbefolkad, och den andra var att det fanns stora resursskillnader i världen. Jag tyckte att det var så orättvist, och den känslan har legat kvar hos mig sedan dess. Jag kan fortfarande inte begripa hur resurserna kan vara så märkligt fördelade, säger Charlotte Bohman.

Valde näringslivet efter FN-stipendie

Efter att Charlotte Bohman avslutade sina ekonomistudier vid Handels var hennes första tanke att hon ville arbeta med utvecklingsfrågor, men ett stipendium på två veckor i Genève för att lära sig mer om FN fick henne att ändra sig.

– Jag tyckte inte att någon av dem som jag träffade där kändes passionerade i sitt arbete. De verkade vara mer fokuserade på sina egna positioner än att vilja rädda världen. Jag kände inte att det var det som jag ville göra, så jag bestämde mig för att jobba i näringslivet istället, säger Charlotte Bohman.

Sedan dess har hon arbetat bland annat som VD för ett företag inom träindustrin och varit försäljnings- och marknadschef för kameratillverkaren Minolta i tio år. Men 2008 valde hon att styra om och söka sig till biståndssektorn.

– Det var ju det jag hade velat jobba med hela livet! Men det var svårt att komma in i biståndssfären. Det är en rätt så sluten värld med sina egna ramar, säger Charlotte Bohman.

Percy Barnevik sponsrade

I Sverige är det inte så vanligt att skifta mellan näringslivet och biståndssektorn. Det menar Charlotte Bohman som tycker att det vore bra om förhållandet förändrades.

– Jag tror generellt att näringslivet och biståndsvärlden har väldigt mycket att lära av varandra och att det behövs ett större utbyte av kompetenser däremellan. Det handlar inte om att näringslivet ska komma och lära upp biståndssidan eller tvärtom, utan det bygger på att ge och ta från båda håll, säger Charlotte Bohman.

Hand in Hand vill kombinera näringslivets förmåga att mäta och jobba med ständiga förbättringar med utvecklingssidans kunskap om fattigdom och sociala utvecklingsprocesser. En person som bidrog till att introducera det tänket i organisationen var företagsledaren Percy Barnevik som investerade större delen av sin omtalade pension från ABB i verksamheten. Idag har han inte någon operativ roll, men Charlotte Bohman framhåller att hans finansiella bidrag har hjälpt organisationen att expandera i Indien, där de tidigt började använda sig av att mäta i numeriska siffror i sina projekt.

Motverka barnarbete

Enligt den senaste rapporten för verksamheten i Indien har Hand in Hand under september månad skapat eller vidareutvecklat 19 741 jobb och fått femtio barn ur barnarbete och in i skolsystemet.

Att motverka barnarbete inom silkesindustrin i södra Indien var grunden för verksamheten när Hand in Hand startades i början på 1990-talet, men man märkte snart att många av barnen som fått hjälp tvingades återvända till arbetsplatserna. Familjerna var för fattiga för att ha råd att hålla dem kvar i skolan. Därför har organisationen successivt förändrat sin arbetsmodell till att fokusera mer på att stärka kvinnors rättigheter genom jobbskapande.

– Om man som kvinna kan försörja sig så ökar ens möjligheter att påverka beslut inom familjen. Det är till exempel svårt att stå upp och kräva att ens döttrar ska gå kvar i skolan om man själv inte kan betala skolavgiften, säger Charlotte Bohman.

Studiecirklar för ett bättre liv

Idag arbetar Hand in Hand med lokala partners i Indien, Afghanistan, Kenya och Zimbabwe. Fokus ligger på insatser för kvinnor, men främst ger de stöd till vad Charlotte Bohman kallar för "studiecirklar i ett bättre liv".

Där får deltagarna lära sig om mänskliga rättigheter och rätten till försörjning som följs av en entreprenörsutbildning där de lär sig läsa, skriva och tänka i ekonomiska termer. Syftet är bland annat att skapa en möjlighet att försörja sig. Deltagarna kan också efter utbildningen söka ett mikrolån.

– Det här är ett sätt att tillföra resurser så att de kan komma över tröskeln och får ett sparkapital. För det är ett stort problem idag att många fattiga inte kommer upp med näsan över vattenytan, säger Charlotte Bohman.

Mikrolån har tidigare kritiserats för att ha försatt fattiga människor i skuldfällor där de tvingats ta nya lån för att betala de gamla och lurats att skriva under avtal som de själva inte förstår. Att förebygga att det sker är enligt Charlotte Bohman anledningen till att de endast rekommenderar mikrolån till dem som gått klart deras entreprenörsutbildning.

Biståndet bör bli mer långsiktigt

Vad gäller biståndspolitiken i Sverige så tycker Charlotte Bohman att biståndet idag är uppbyggt alltför mycket i projektform och efterfrågar ett mer långsiktigt tänkande.

– Att skapa bestående förändringar i samhället tar lång tid, och då räcker det inte att få stöd för ett projekt i tre år. Den kortsiktigheten gör snarare att man riskerar att påbörja stora processer som sedan måste stoppas av olika skäl. Det gör att mottagarna blir skeptiska, det skapar ryckighet i verksamheten och du får inte den ultimata påverkan på det du vill uppnå, säger Charlotte Bohman.

Hon vill även se att näringslivet syns mer i biståndsdebatten och menar att företag, förutsatt att de tar ansvar för miljö och mänskliga resurser på ett rimligt sätt, kan vara drivande i att föra utvecklingen framåt.

– Jag tror att näringsliv och företagande är positivt för utvecklingsarbetet eftersom det bidrar med jobb, skatteintäkter, teknisk utveckling och innovation. Det är ju det som har gjort att vi kan sitta här idag med våra smartphones och dricka cappuccino, säger Charlotte Bohman.

Text: Amanda Saveland

Tip a Friend heading