Go to main navigation
marialagus.jpg

Foto: Marlene Magnussen

lördagsintervjun

Risk för att biståndet missar personer med funktionsnedsättning

För ett år sedan beslutade Sida att biståndsorganisationen MyRight förlorar sin status som ramorganisation. Organisationens kanslichef Maria Lagus tror att beslutet riskerar att göra så att personer med funktionsnedsättning tappas bort inom det svenska biståndet. "Det finns idag ingen annan organisation som gör det vi gör".

Högst upp i Liljeholmsgallerian, med utsikt över Trekanten, har Maria Lagus sitt kontor. I snart fem år har hon jobbat som kanslichef för MyRight, en organisation som arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna organisera sig och få ökad tillgång till sina rättigheter.

Maria Lagus har tidigare arbetat på bland annat Sida och Rädda Barnen. De senaste tjugo åren har hon främst intresserat sig för frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Något som fick henne att söka sig till MyRight.

– När jag såg att den här tjänsten utlystes tyckte jag det verkade spännande att tillämpa de erfarenheter jag har av att arbeta med mänskliga rättigheter på funktionshinderfrågor. Det var heller inte helt nytt för mig. Frågorna har kommit in i tidigare uppdrag som jag har haft, säger Maria Lagus.

Funktionsnedsatta är utsatta

Det var efter Berlinmurens fall 1989 som Maria Lagus fick upp ögonen för frågor som rör funktionsnedsatta. Hon arbetade då framför allt med länder i Central- och Östeuropa och märkte tydligt av den utsatthet som personer med funktionsnedsättning levde i.

– Det var oerhört tydligt att man låg långt efter vad gällde rättigheter för den här gruppen. Det fick mig att börja tänka att det strategiskt är enormt viktigt att få samhället att värna om personer med funktionsnedsättning, säger Maria Lagus.

För Maria Lagus är arbetet att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning en viktig del i att bekämpa fattigdom. Hon menar att det är en grupp som ofta är särskilt utsatt och saknar möjlighet att delta i samhället på rimliga villkor.

– FN uppskattar att femton procent av världens befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Av dessa bor åttio procent i fattigare utvecklingsländer och Världsbanken beräknar att minst tjugo procent av världens fattiga lever med en funktionsnedsättning. Därför hänger fattigdomsbekämpning och funktionshinderfrågor ihop, säger Maria Lagus.

Lång tradition av diskriminering

I FN:s millenniemål, som går i mål i år, var en målsättning att alla världens barn år 2015 skulle ha rätt att gå i grundskolan. Trots det utgörs nittio procent av de barn som fortfarande inte får gå i skolan av barn som lever med en funktionsnedsättning.

– Det finns en lång tradition av diskriminering i förhållande till den här gruppen. Det handlar om okunskap, och många andra skäl, men det tar tid att komma ifatt och bryta mönstret av att det här är en grupp som ofta glöms bort. Till och med i millenniemålen där kunskapen borde ha funnits glömde man bort frågan. Det är något vi inte vill se igen, säger Maria Lagus.

Nu hoppas MyRight att FN:s nya globala utvecklingsmål kommer lyckas fånga upp frågan bättre.

– Det ser mycket mer lovande ut. Även om funktionshinderfrågan inte finns med som ett mål så finns perspektivet där, men vi måste också vara tydliga med att markera att frågan inte får glömmas bort igen. Det krävs att det satsas nu om inte fler barn med funktionsnedsättning ska hamna på efterkälken, säger Maria Lagus.

Många insatser, men ingen som kan ta över

Förra året beslutade Sida att MyRight efter år 2017 inte längre kommer vara en av myndighetens ramorganisationer. Anledningen till beslutet handlar bland annat om att MyRight inte är en insamlingsorganisation och att de arbetar med svaga organisationer som kräver ett integrerat arbetssätt som inte helt stämmer in med Sidas riktlinjer.

– Beslutet är oroande eftersom det idag inte finns någon annan organisation som gör det vi gör inom ramen för det svenska biståndet. Det finns många insatser, men ingen som skulle kunna ta över det arbete vi gör när det kommer till att få människor att själva organisera sig, säger Maria Lagus.

För MyRight är det viktigt att arbeta nära sina samarbetsorganisationer utan att själva vara genomförare. De ser det även som centralt att organisationens svenska medlemmar ska kunna engagera sig och bidra med sina egna erfarenheter i verksamheten.

För att ge organisationens medlemmar möjlighet att bidra mer till verksamheten har MyRight fått ett särskilt stöd för att med bland annat teckenspråkstolkning kunna bistå samarbetsorganisationernas påverkansarbete i andra länder. I och med den förlorade ramstatusen är risken stor att det stödet nu dras in.

Tvungna att säga upp projekt

När MyRight fick Sidas beslut befann sig organisationen i en utvecklingsfas. Organisationen hade satsat på att utbilda sina samarbetspartners för att börja ta sig an mer omfattande program istället för mindre projekt. Därför hade de för i år ansökt om mer pengar än tidigare, men har istället blivit tvungna att avsluta flera projekt.

– Vi trodde att vi i år skulle få fortsätta bedriva verksamheten på ungefär samma nivå som tidigare för att sedan börja fasa ut stödet under nästa verksamhetsår, men det blev en kraftig bantning av stödet redan nu, säger Maria Lagus.

Inom organisationen diskuteras det nu vilka möjligheter verksamheten har i framtiden och hur utfasningen av Sidas stöd ska skötas på bästa sätt. För Maria Lagus är det viktigt att MyRight, även i en avvecklingsprocess, fortsätter stötta sina samarbetsorganisationer att bli så starka som möjligt.

– Vi står ofta som ensam finansiär i de projekt som vi stödjer eftersom få länder arbetar med den här typen av stöd på funktionshinderområdet. Det är därför viktigt att vi arbetar för att skapa så självständiga organisationer som möjligt. De flesta av våra samarbetsorganisationer är idag beroende av stöd från MyRight, vilket är ett stort dilemma för oss om vi inte kan fortsätta bedriva vår verksamhet. Men vi jobbar på att hitta en lösning, säger Maria Lagus.

Text: Amanda Saveland

Tip a Friend heading