Go to main navigation
2016-SWP-Joan-Rose-webb.jpg

Joan Rose

Foto: Michigan State University

intervju

”Avloppsvatten är en tillgång”

En vattendetektiv på jakt efter bakteriernas DNA. Så beskriver professor Joan Rose sitt arbete. Igår fick hon Stockholm Water Prize 2016 för att ha bidragit till bättre global folkhälsa.

Tillgång till rent dricksvatten, avlopp och toaletter är något vi tar för givet, men faktum är att det var först på 1940-talet som moderna badrum blev vanliga i svenska hem. Alltjämt är vatten en bristvara i världen. 663 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten, och varje dag dör 800 barn som en konsekvens av bristande kunskap om hygien, eller tillgång till rent vatten, enligt UNICEF.

Ett exempel på hur vatteninfrastruktur ser ut i Dhaka, Bangladesh. Foto: Development Planning Unit, UCL

– Historiskt hade vi bara ett fåtal städer i USA som kunde hantera avloppsvatten, det har tagit flera decennier att skapa den infrastruktur som idag finns i många städer i världen, säger Joan Rose, som är knuten vattenforskning vid Michigan State University, men som också arbetar internationellt, bland annat för Världshälsoorganisationen (WHO) i Malawi och Kenya.

Joan Rose är idag världens ledande expert på vattnets mikrobiologi, och parasiten Cryptosporidium, som bland annat spreds i dricksvattnet i Östersund 2010 och gjorde folk sjuka. I Milwaukee drabbade parasiten 1993 över 400 000 personer. Den gången dog också 67 personer. Rose belönas med Stockholm Water Prize för sina kontinuerliga riskbedömningar när det gäller folkhälsa och vatten, och för att tagit fram riktlinjer som gör vatten säkrare.

Grattis till priset, vad är det du gör egentligen?

– Tack, det känns hedrande. Det jag gör är att diagnostisera föroreningar i vattnet, om de till exempel kommer från människor eller djur. Det liknar ett detektivarbete där man först hittar bevisen och sedan söka sig uppströms mot källan för att lösa problemet.

Vad ser du som den största utmaningen just nu?

– Att hantera avfallsvatten i kombination med att befolkningen ökar. Att skapa ett kretsloppstänkande kring vatten och vårt fekala avfall och sedan koppla det till folkhälsan och lista ut hur hanteringen kan förbättras. Ju mer vi vet desto bättre kan vi investera våra pengar. Det är kostsamt att ta fram rent, vatten. Förutom avföring från människor och djur finns också industriella kemikalier och virus från exempelvis myggor, som zika-viruset, i vatten, som kan skada människor.

Kan vi bli bättre på att hantera vatten och sjukdomar framöver?

– Om vi blir bättre på att ta hand om vårt vatten, och ser till att sjukdomar inte sprids kommer vi kunna få bort diarrésjukdomar, som kolera. Tyfus är en av de sjukdomar som är väldigt ovanliga idag, men vi måste fortfarande bli bättre på att förstå de sjukdomar som uppkommer i vatten, av exempelvis mygg. 

Varför är det fortfarande brist på toaletter och avlopp i världen?

– Det har inte investerats tillräckligt i avloppshantering eller dess infrastruktur. Vi saknar den teknik som krävs för att göra de stora framstegen, men vi är på god väg. Tack vare forskning är avfallsvatten en tillgång för vårt ekosystem idag. Idag kan vi göra om det till rent dricksvatten, men målet är att se till så att sjukdomar inte bildas i vatten. 

 Varför är vattenkvalitet viktigt?

­–­ Annars fortsätter vi bara att sprida sjukdomar. Men säkrar vi kvaliteten, kommer det att spela lika stor roll för vår hälsa som mobilen gjort för vår kommunikation, säger hon.

 

Ylva Bergman

Tip a Friend heading