Go to main navigation
bibiana-webb.jpg

Bibiana Sepulveda är aktiv i en colombiansk kvinnorättsorganisation som kämpar för att lyfta de afrocolombianska kvinnornas utsatta situation.

Foto: Josefin Ekermann/Kvinna till Kvinna

Intervju

”Kvinnor förnedras offentligt för att sprida skräck”

När nu kvinnor har plats i de colombianska fredssamtalen kommer frågan om sexuellt våld upp på agendan.
– Man har sett oss som en stereotyp, bra i sängen, och strypt vårt inflytande på grund av vår hudfärg, säger Bibiana Sepulveda, som under fredsförhandlingar lyft afrocolombianska kvinnors utsatthet. 

Efter mer än 50 års väpnad konflikt hoppas nu många på fred i Colombia. Fredssamtalen i Havanna är inne på sitt fjärde år och chanserna är stora att ett fredsavtal undertecknas innan året är slut. Planen var att fredsavtalet skulle vara klart den 23 mars, men undertecknandet har nu skjutits på framtiden.

Att kvinnor deltar i fredsförhandlingar är dessvärre ovanligt. Men efter ett hårt lobbyarbete har kvinnor inte enbart tagit plats vid förhandlingsbordet i Havanna – på regeringssidan finns nu två kvinnliga förhandlare – de har dessutom arbetat bakom kulisserna för att se till att genusfrågor och kvinnors rättigheter ingår i det slutgiltiga fredsavtalet. Bland annat har sexuellt våld varit en del av förhandlingarna. Det är ett stort steg – enligt FN nämns könsrelaterat våld endast i sex procent av de 300 fredsavtal som har slutits under de senaste 25 åren.

Bibiana Sepulveda tillsammans med en skolklass i Buenaventura. I händerna håller eleverna information om var de kan vända sig om de drabbas av våld.

Bibiana Sepulveda är aktiv i en prisad kvinnorättsorganisation med det långa namnet Red Mariposas con Alas Nuevas Construyendo Futuro. Organisationen har varit inbjuden till Havanna för att vittna om kvinnors erfarenheter av våld, och särskilt afrocolombianska kvinnors utsatta situation.

– Vi kom till Havanna för att beskriva situationen i Buenaventura, och berätta hur svarta kvinnor mördas. Tidigare pratade man mest om kvinnor i generella termer, inte om etnicitet, berättar Bibiana Sepulveda som nyligen besökte Sverige.

På senare år har inbördeskriget i Colombia främst drabbat vissa delar av landet. År 2013 var 60 procent av alla tvångsförflyttningar koncentrerade till 13 av landets fler än tusen kommuner. En av de städer som är värst drabbade av våld är Buenaventura, en viktig hamnstad på Colombias Stillahavskust som präglas av djup fattigdom.

Dubbel utsatthet

En majoritet av befolkningen i Buenaventura är afrocolombiansk, och att vara både kvinna och svart innebär en särskild utsatthet. Det sexuella våldet som drabbar svarta kvinnor tenderar att vara råare eftersom det finns en rasistisk förställning om att de per automatik skulle vara mer sexuella än andra kvinnor. Bibiana Sepulveda beskriver hur de väpnade grupperna tvingar kvinnor att bli sexslavar och den som gör motstånd riskerar att dödas eller våldtas. Kvinnor förnedras också offentligt, till exempel genom att tvingas gå nakna genom staden, för att på så sätt sprida skräck bland Buenaventuras invånare.

­– Vårt budskap i Havanna var att vi vill att man ser på oss svarta kvinnor som människor, inte som stereotyper som är bra i sängen, eller att man stryper vårt inflytande på grund av vår hudfärg. Det var också en chans att presentera vår fredsstrategi som vi har arbetat med under många år utifrån kollektiva processer, säger Bibiana Sepulveda.

Stödjer varandra

Många av nätverket Mariposas medlemmar har tvångsförflyttats till följd av den väpnade konflikten eller har släktingar som har dödats eller försvunnit. Många har också själva blivit offer för våld. De här erfarenheterna har blivit drivkraften i deras gemensamma fredsarbete. Kvinnorna i nätverket ger råd och stöd till varandra, för att på så sätt återfå sitt självförtroende och bland annat våga kräva att polisen och sjukvården ser till deras behov.

– Kriget bryter ner gemenskapen i samhället och folk slutar att lita på varandra. Vi återskapar banden mellan grannar med hjälp av kramar och leenden. Det är en av våra viktigaste strategier, berättar Bibiana Sepulveda.

Bibiana Sepulveda säger att det var tydligt i Havanna att den här fredsprocessen på många sätt skiljer sig från de tidigare försöken, inte minst eftersom den inkluderar det civila samhället.

– Under tidigare fredssamtal var det en process mellan regeringen och FARC. Nu är det en process som vi deltar i gemensamt. Det är viktigt att genusfrågor ingår i samtalet och nu kämpar vi för att man även ska inkludera det etniska perspektivet.

 

Anette Emanuelsson

Tip a Friend heading