Go to main navigation
Porträtt på Hyeonseo Lee

Hyeonseo Lee flydde från Nordkorea som 17-åring och kämpar för friheten i hemlandet, samtidigt kritiserar hon Sydkorea för ett kyligt mottagande.

Foto: David Isaksson

intervju

Nordkorea mer öppet än vi tror

Bilden av Nordkorea som ett helt igenom stängt land stämmer inte. Tvärtom så vet människor där mycket mer om vad som händer i världen än vad vi tror. Det berättar Hyeonseo Lee som flydde Nordkorea som 17-åring och som skrivit en bok om sitt dramatiska liv.

Hyeonseo Lee levde med sin familj i en stad nära gränsen till Kina. En dag blev hon så nyfiken att hon tog sig över den frusna gränsfloden. Äventyret, som var tänkt att pågå några dagar, blev början till ett tioårigt underjordiskt liv i Kina där hon blev en av närmare 300 000 nordkoreaner som lever illegalt och som – om de upptäcks – riskerar att skickas tillbaka. Så småningom kom Hyeonseo Lee till Sydkorea. Längre fram återvände hon till Nordkorea och lyckades få med sig sin familj ut ur landet.

Idag är Hyeonseo Lee starkt engagerad i kampen för frihet i Nordkorea, men också kritisk mot hur avhoppare behandlas i Sydkorea.

Våga berätta sanningen

Flickan med de sju namnen (The Girl with seven names) är titeln på Hyeonseo Lees memoarbok som ännu inte är utgiven på svenska. Hennes historia rymmer många dramatiska element. Det hindrar inte att hon själv är kritiskt till de nordkoreaner som överdrivit sina umbäranden för att skapa publicitet. I en debattartikel i New York Times uppmanar hon de som flytt att inte ljuga om sina upplevelser: ”Sanningen är stark nog som den är.”

– Många frågade: ”Hur kan vi lita på din historia när det är så många andra som överdriver?” Det är en tragedi att några väljer att hitta på och överdriva när situationen ändå är så svår. Deras osanningar drabbar alla, menar Hyeonseo Lee.

Samtidigt är hennes egen berättelse på sina ställen också motsägelsefull. Men kanske är det så det måste vara för att skydda de släktingar som är kvar i landet?

– Det finns de som tror att jag också angett mitt verkliga namn i boken. Men så är det inte, alla de namn jag går under har jag hittat på och många händelser i boken är ändrade för att ingen ska kunna spåra mig. Men mitt namn är inte det viktiga, utan de händelser jag beskriver, fortsätter Hyeonseo Lee.

Myten om Nordkorea

En av mytbilderna om Nordkorea är att ingen där vet något om vad som händer utanför landets gränser. Men verkligheten är betydligt mer komplicerad än så, menar Hyeonseo Lee:

– Vi har en lång gräns och regimen kan inte kontrollera allt. Korruptionen är omfattande, gränsvakterna behöver pengar och de låter smugglare passera. Man kan t ex skicka pengar till kinesiska konton som sedan förs in i Nordkorea. Det är ett förvånansvärt välfungerande system som gör det möjligt för oss i exil att stötta våra anhöriga i landet – och det är bra business för många kineser! Det är också möjligt att ringa till människor i Nordkoreas gränstrakter med hjälp av insmugglade mobiltelefoner.

Det här betyder också att människor i Nordkorea vet mycket mer om vad om som händer utanför landet än för t ex tio år sedan?

– Ja, många ser t ex insmugglade Hollywood-filmer och allt fler börjar förstå att Nordkorea inte är världens bästa land. Men det kommer att ta lång tid innan medvetenheten vuxit.

Turister gynnar regimen

De senaste åren har det blivit mode att åka på gruppresor till Nordkorea och sedan skriva mer eller mindre lustiga betraktelser om landet. Hyeonseo Lee är starkt emot dessa resor som hon menar enbart gynnar regimen:

– Regimens behöver turisternas pengar. Turisterna brukar hävda att de gör nytta, att nordkoreaner kommer att se dem och förstå att världen utanför är mycket rikare och att människor därmed ska vända sig mot regimen. Jag vet inte om de är oskuldsfulla när de säger detta. Faktum är att utländska turister används i den officiella propagandan för att visa att omvärlden stödjer Nordkorea.

Känner sig inte välkommen i Sydkorea

Hyeonseo Lee är också kritiskt till hur avhoppare behandlas i Sydkorea.

– När jag kom till Sydkorea trodde jag att människorna där skulle välkomna oss. Men verkligheten var en annan, många såg oss som en börda eftersom vi var så fattiga och annorlunda. Vi pratar samma språk, äter samma mat, men vi är ändå utlänningar. 60 år av separation har skapat enorma skillnader. För nordkoreaner är det svårt att få jobb och självmordsfrekvensen är hög, i många fall är det lättare att bosätta sig i andra delar av världen. En del återvänder också till Nordkorea, mer eller mindre frivilligt.

Just denna rotlöshet präglar Hyeonseo Lee starkt. I en uppmärksammad TED-presentation berättade hon om sin rotlöshet:

– Jag bor i Sydkorea, men känner mig fortfarande som en outsider. Det gäller också mitt riktiga namn. Jag hoppas att detta, mitt sjunde namn, också blir mitt sista. Men kanske blir jag snart tvungen att ta ett nytt, ett åttonde namn. Innan Korea återförenas kommer jag inte att finna mitt riktiga hemland. Och först den dag vi återförenats kommer jag att kunna avslöja mitt verkliga namn.

 

David Isaksson

Tip a Friend heading