Go to main navigation
Chefen för FN:s organ mot ökenspridning, Monique Barbut.

Chefen för FN:s organ mot ökenspridning, Monique Barbut, deltog nyligen i ett FN-möte i Nairobi om FN:s konvention mot ökenspridning.

Foto: Flickr

intervju

Ökenspridning tvingar 135 miljoner på flykt

Under de kommande 30 åren kan närmare 135 miljoner människor tvingas att flytta från sina hem efter att deras odlingsmarker blivit förstörda, enligt FN:s organ mot ökenspridning. 

När människor inte längre kan försörja sig på sina åkermarker tvingas de söka sig någon annanstans. Enligt FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD, kommer ett växande antal länder att drabbas av torkor eller ökenspridning de närmsta decennierna, vilket kommer leda till att närmare 135 miljoner människor tvingas att flytta från sina hem. Av dem kommer en stor andel att flytta till närliggande städer, vilket driver på den oplanerade urbaniseringen. Många av världens flyktingar kommer också från regioner i världen som ofta är drabbade av torkor och vattenbrist.

UNCCD:s chef Monique Barbut menar att ökenspridning eller torkor inte på egen hand förorsakar konflikter eller tvångsförflyttningar, men de ökar riskerna för dem.

– Det kan finnas bidragande faktorer som gör det omöjligt för människor att stanna, som politiska spänningar, svaga institutioner, ekonomiska orättvisor, brist på sociala skyddsnät eller rivalitet mellan olika grupper. Ett välkänt exempel är den långvariga torkan och vattenbristen som rådde mellan 2006 och 2010 i Syrien.

Torkor är ett naturfenomen som inte behöver leda till konflikter och att människor drivs på flykt. Svåra torkor har även drabbat länder som Australien och USA, men där har myndigheterna agerat och gjort situationen uthärdlig.

– I fattiga länder där det inte finns några skyddsnät är det nödvändigt att det internationella samfundet agerar, säger Monique Barbut.

Flera oroande exempel

Mali är ett exempel där oförutsägbar och minskad nederbörd har lett till minskade skördar. Fler och fler boskapsuppfödare och bönder har börjat flytta in till städerna i jakt på arbete. Befolkningen i Malis huvudstad Bamako har på bara drygt 20 år ökat från 600 000 invånare till närmare 2 miljoner. Samtidigt har levnadsförhållandena i staden blivit allt osäkrare och otryggare.

I norra Nigeria har många tvingats flytta på grund av ökenspridningen och Lagos har numera över tio miljoner invånare.

– Desillusionerade och arbetslösa ungdomar är lätta att rekrytera av smugglare, organiserade brottslingar och till och med av Boko Haram, menar Monique Barbut.  

– Boskapsskötare stöter på liknande problem när de tvingas röra sig bortom sina vanliga områden i jakt på vatten och bete. De riskerar då att hamna i konflikter med andra befolkningar som inte vill dela med sig av sina resurser. Konflikter mellan boskapsskötare och bönder utgör en allvarlig utmaning för myndigheterna i länder som Somalia, Tchad och Niger.

Vilka andra länder kan bli sårbara för extrema torkor i framtiden?

– Torkor inträffar i nästan alla regioner. Men på grund av klimatförändringarna förväntas torkorna spridas även till nya områden och bli mer återkommande och intensiva. Under de kommande decennierna är risken stor att stora delar av USA, Medelhavsområdet, sydvästra Asien, södra Afrika och en stor del av Latinamerika – i synnerhet Mexiko och Brasilien – kommer att drabbas av extrema torkor.

Monique Barbut påpekar att den viktigaste frågan handlar om vilka som kommer att drabbas och vad som kan göras åt det. I utvecklingsländer kommer många människor att bli av med sitt levebröd eftersom så många är beroende av naturresurserna.

– Därför krävs det ökade investeringar för att få dessa befolkningar att satsa på ett hållbart jordbruk. Det behövs även mer resurser för att återställa skadade marker.

 

Manipadma Jena/IPS

Tip a Friend heading