Go to main navigation
thomas-carothers.png

Thomas Carothers är vice president för Studies på Carnegie Endowment for International Peace.

Foto: CEU

INTERVJU

Thomas Carothers: “Det räcker inte längre med ett val var fjärde år”

Rockstjärnan bland världens demokratiexperter, Thomas Carothers, är i Sverige för att prata om framtiden för det mest omdiskuterade styrelseskicket just nu: demokrati.

Att demokratin inte är helt död har vi slagit fast tidigare. Men det är svårt att argumentera mot statistiken. Antalet demokratier i världen har minskat, antalet ledare med auktoritära värderingar har ökat och kampen mot populister och auktoritära regeringar blir allt svårare. 

Självklart är det inget nytt: de som ifrågasätter maktstrukturer har alltid haft det svårt. Nyligen skrev vi om Ash och Rajeeb som tvingades fly till Sverige från Bangladesh på grund av att de älskade varandra och kämpade för att få göra det – och efter valet i Liberia kämpar landets kvinnorörelse i motvind.

Trots motgångarna så visar forskningen att en majoritet av världens befolkning föredrar ett demokratiskt styrelseskick framför alternativen. Som Thomas Carothers uttrycker det: vi gillar demokrati, men ogillar hur den bedrivs i just vårt land.

Han är en av världens främsta experter på demokratisering, och är i Sverige för att delta i Utvecklingsforum i Stockholm, där han talar om demokratins tillstånd i världen och hur politiska partier ska förhålla sig till det växande antalet populister. OmVärlden pratade med honom om demokratins framtid.

Är demokrati som koncept tillräckligt för att mäta framsteg och utveckling? Behöver vi inte bredda perspektiven?

– Om demokrati definieras som rättvisa val och ingenting mer så är det ett för snävt koncept. Idag vill många medborgare att demokratin ska vara mer inkluderade och reaktiv än ett val var fjärde år. Det gör att traditionella institutioner som parlament och politiska partier står inför stora utmaningar i hur de förnyar sig själva för att passa in i en värld där medborgaren visar större engagemang och ställer högre krav.

Smartphones och sociala medier har blivit hjälpmedel för medborgaren att ställa krav, men varför har det inte lett till en ökning av demokratiska värderingar?

– Ny teknologi tillåter många människor att ta del av en större bredd av information, och skapar möjligheter att organisera sig lättare, men det har samtidigt gett icke-demokratiska regeringar nya verktyg för övervakning och manipulation av information. Så summa summarum: konsekvenserna är blandade, med både positiva och negativa effekter på politiken.

Samma teknikutveckling gör att auktoritära ledare lättare kan kartlägga och slå ner på dem som kritiserar dem. Varför är världens ledare så rädda för sina medborgare?

– I många länder har politiska partier väldigt dåligt rykte, och unga människor organiserar sig istället utanför politiken för att förändra och förbättra samhället. Ett resultat av det är att civilsamhället blir ett hot mot de ledare som vill styra utan att kritiseras. De slår tillbaka och anklagar civilsamhället för att styras av en kosmopolitisk elit, av utländska agenter eller av någon annan “skadlig makt”.

Även demokrati-index som Freedom House och internationella människorättsorganisationer anklagas för att utöva västerländsk imperialism. Ligger det något i det?

– Världens auktoritära ledare ser demokrati som ett hot och jobbar hårt för att kuva sina befolkningar, styra informationsflöden och begränsa yttrandefriheten. Men mänskliga rättigheter är ett fundament i det internationella systemet och den universella deklarationen för mänskliga rättigheter: de är helt enkelt inte västerländska värderingar som västerländska regeringar påtvingar andra.

Jag har sett så många ”Demokratin är död”-rubriker under min research. Varför är vi så besatta av att se demokratin misslyckas?

– Vi var många som trodde att vågen av demokratisk utveckling, som fick kraft av Kalla krigets slut, skulle fortsätta att spridas över hela världen. Men under de senaste femton åren har den avstannat och dessutom gått tillbaka på vissa platser. Att vi pratar så mycket om demokratins misslyckande speglar den överraskning och besvikelse över att århundradets politiska vindar har förändrats från vad vi trodde eller hoppades.

Så sista frågan, nu med ett kort svar: är demokratin död?

– Så länge som människan vill ha ett grundläggande inflytande över sitt eget liv så kommer demokratin inte att dö ut. Det är en lång och svår väg, men överensstämmer med alla de värderingar som gör oss mänskliga.


Björn Widmark

Tip a Friend heading