Go to main navigation
mikael_medtext.jpg

Mikael Färnbo är redaktionssekreterare på OmVärlden.

Foto: Tova Jertfelt

intervju

Mikael Färnbo: “Journalistikens framtid inger både hopp och förtvivlan”

I dagens filterbubblor och polariserade värld behövs journalister som värnar om demokrati och oberoende medier. Möt Mikael Färnbo, OmVärldens redaktionssekreterare, som hoppas kunna lämna över en bättre värld till sin dotter.

Vem är du?

– Bra fråga! Jag är uppvuxen i Kista, jobbar som redaktionssekreterare på OmVärlden, småbarnsfarsa, antirasist, långdistanslöpare, har tidigare varit redaktör för Expo och Dagens Arena, grävande reporter i facktidningsvärlden, nyhetsreporter på Expressen, har pluggat både estetik och fysik och det mesta däremellan, är en bokslukande festglad niktotinperiodare med dålig hållning, gröna fingrar och brinnande rättvisepatos.

Vilken fråga engagerar dig mest?

– Orättvisor. Ojämlika förutsättningar. Ondska. Och dess motsatser: Kamp. Solidaritet. Jämlikhet och jämställdhet.

Du var med och startade Dagens Arena och har jobbat på Expo, hur ser du på dagens filterbubblor och digitala journalistik, blev det som du trodde då allt började?

– Framtiden inger både hopp och förtvivlan. Det har aldrig producerats lika bra och kvalitativ journalistik som just nu. Samtidigt blir samhället allt mer sårbart för propaganda, de sociala kanalerna låser in människor i informations-stuprör som ofta blir till ekokammare för de egna fördomarna. Huvudproblemet är att världens största publicister, Google och Facebook, vägrar ta ett publicistiskt ansvar för sitt innehåll. Det är omöjligt att ställa någon till svars. Min övertygelse är att det demokratiska samtalet mår bäst i en miljö med ett stort utbud av medier som följer tydliga, transparenta, publicistiska spelregler. Så ser det inte ut i dag.

Hur ser framtidens journalistik ut?

– I det bästa scenariot jobbar journalister i framtiden på en uppsjö av olika teknikoberoende plattformar som hittat sätt att sno tillbaka annonspengarna från Google och Facebook och gjort kraftiga investeringar i agendasättande grävande journalistik. I det sämsta scenariot finns det inga journalister i framtiden.

Du har skrivit mycket om högerextrema rörelser och just nu ser vi en polarisering i världen med ledare som vill värna nationen å ena sidan, och en globalisering av ideal som mänskliga rättigheter och frihet å andra. Hur ser du på den utvecklingen?

– Samtidigt som världen har öppnats upp har många människor vänt sig inåt. Till viss del är det en väntad reaktion. Rasismen är en ideologi som fortfarande lever betydligt starkare än vad många föreställer sig. Men jag tror att en stor del av problemet beror på att de senaste 25 årens globalisering inte har levererat materiellt till väldigt stora grupper i samhället. De rika har blivit väldigt mycket rikare, men för stora löntagargrupper i västvärlden har lite, eller ingenting, hänt i lönekuverten. Samtidigt har konkurrensen och osäkerheten i livet och på arbetsmarknaden tilltagit.

OmVärlden bevakar bistånd och globala frågor – varför ska man läsa den?

– Mänsklighetens ödesfrågor avgörs i samspelet mellan den globala arenan och den lokala verkligheten – precis den typen av processer och historier som OmVärlden bevakar varje dag.

Vad drömmer du om?

– Att kunna överlämna en vacker och hoppfull värld till mitt barn.

Vilka språk talar du?

– Alldeles för få! Svenska, engelska och, måste jag erkänna, en väldigt begränsad franska.

Du har fått ett stipendium och ska plugga arabiska i höst, varför arabiska?

– Arabvärlden är en av de mest spännande regionerna att skildra journalistiskt. I min familj talar vi också arabiska och jag vill kunna hänga med i snacket. Inte minst för att min dotter ska få med sig arabiskan från början.

Ylva Bergman

Tip a Friend heading