Go to main navigation

Analys

Inkomsterna rasar för världens fattiga

För mycket vatten eller för lite. ­Utvecklingsländerna drabbas värst av klimatförändringarna i framtiden.

Två grader eller fyra? Skillnaden kommer att vara avgörande. Om den globala uppvärmningen leder till att jordens medeltemperatur stiger med två grader fram till nästa sekelskifte kommer vi visserligen inte att kunna luta oss tillbaka. Vi kommer att behöva anpassa oss till en värld med allt mindre resurser och allt fler människor som ska dela på dem.

Men ändå. Vår planet kommer att klara det.

Om temperaturen däremot stiger med fyra grader – ett scenario som inte alls är otroligt – kommer vi att närma oss gränsen för det uthärdliga. Och allra värst blir konsekvenserna i utvecklingsländerna. Det är ju framför allt där som naturen redan i dag gärna spelar elaka spratt med befolkningen, och det är där man saknar resurser att förebygga de värsta katastroferna.

Ett nästan övertydligt exempel är kostnaderna för att bygga skyddsvallar mot översvämningar. I det lågt liggande Nederländerna spenderar regeringen 100 dollar per person och år. I Bangladesh, som är ett av de länder där risken för översvämning är allra störst, motsvarar den summan en fjärdedel av en genomsnittlig årsinkomst.

Att slå fast hur en klimatförändrad värld ser ut om femtio eller hundra år är svårt, kanske till och med omöjligt. I analysmodellerna finns så många osäkerhetsfaktorer insprängda att ingen kan leverera mer än kvalificerade gissningar. Men ett som är säkert är att sedan 1850 har jordens temperatur stigit med 0,7 grader. Och även om den "bara" stiger med två grader fram till sekelskiftet kommer medelinkomsten i Afrika och Sydasien att sjunka med upp till fem procent, visar beräkningar från Världsbanken. Fortsätter dessutom utsläppen av växthusgaser i samma takt som hittills lär jordbruksproduktionen i utvecklingsländerna minska med mer än 20 procent fram till 2080. Enligt en rapport från det brittiska klimatforskningsinstitutet Hadley Centre – vars modeller anses höra till de bättre – kommer ytterligare flera hundra miljoner människor att drabbas av hunger. Värst blir det i Afrika söder om Sahara och i delar av Sydasien och Centralamerika. Redan i dag dör fem miljoner barn varje år till följd av undernäring, en siffra som då lär skjuta i höjden.

"Sedan 1850 har jordens temperatur stigit med 0,7 grader" 

I diskussionen om klimatförändringarna kretsar mycket kring vatten. För mycket eller för lite vatten. Tre fjärdedelar av alla länder i Afrika ligger i områden där redan en liten minskning av nederbörden kan leda till drastiskt försämrad tillgång till vatten. Om bara tio år kan mellan 75 och 250 miljoner afrikaner lida allvarlig brist på vatten.

Även i haven kommer livet att utsättas för en kraftig påverkan av klimatförändringarna. Enligt en studie som publicerats i tidskriften Global Change Biology kommer fångsterna av fisk i tropiska vatten att minska med 40 procent fram till 2055 – samtidigt som beståndet i nordligare vatten ökar med upp till 70 procent. Denna förändring beror till stor del på att korallreven riskerar att kollapsa till följd av växthuseffekten, menar forskarna bakom studien.

I takt med att polarisar och glaciärer smälter kommer också vattennivåerna att stiga på många håll – åtminstone så länge det finns någon is kvar som över huvud taget kan smälta. Och med stigande vattennivåer kommer kartan att behöva ritas om på många håll i världen. Om jordens medeltemperatur stiger med fyra grader, och om inte tillräckliga åtgärder sätts in för att skydda kuster och lågt liggande öar, kommer siffran över antalet människor som lever i översvämningsdrabbade områden att stiga med 130 miljoner varje år. Många av dem bor längs Himalayas stora floder, Ganges och Brahmaputra, eller längs Mekong i Vietnam och Yangtze och Gula floden i Kina.

Genom historien har kustlandskap alltid lockat till sig mycket folk som utnyttjat vattnet för att idka handel eller ägna sig åt annan ekonomisk aktivitet. Runt 600 miljoner människor lever i områden belägna högst tio meter över vattenytan, och tio av utvecklingsländernas femton största städer, däribland Shanghai, Bombay och Kairo, ligger i låglänta kustområden där risken för översvämningar ökar för varje år som går.

"När temperaturen stiger frodas även malariamyggen"

Och i översvämningarnas spår kommer sjukdomarna: hudinfektioner, kolera och lunginflammation. När temperaturen stiger frodas även malariamyggen. På många håll i världen har de stora städerna placerats ovanför den så kallade malarialinjen och i till exempel Nairobi och Addis Abeba har det hittills varit för kyligt för malariamyggen. Men med stigande temperaturer kommer ytterligare 90 miljoner afrikaner att om 20 år vara i riskzonen för malaria, en sjukdom som redan i dag skördar en miljon liv om året.

"Av jordens fattiga är ungefär 70 procent kvinnor"

Klimatförändringarna kommer inte att drabba alla utvecklingsländer och inte heller alla grupper lika hårt. Som vanligt är det de allra fattigaste som råkar värst ut, de som varken har några skyddsnät eller möjligheter att påverka sin livssituation. Och av jordens fattiga är ungefär 70 procent kvinnor.

Hur klarar då människor av att leva med det förändrade klimatet, med den ständiga oron för om deras mark kommer att spolas bort med nästa våg, om regnen ska falla i oktober som de brukade eller utebli i år också? Om barnen ska överleva hungergapet som uppstår när förra årets skörd tagit slut och den nya ännu inte mognat.

För miljoner och åter miljoner återstår inget annat än att lämna sina hem, tillfälligt eller för all framtid. En del kommer att sälla sig till strömmen av flyktingar som försöker ta sig till väst. Men den övervägande majoriteten blir kvar i hemlandet, eller i regionen. Hur många miljöflyktingar vi kommer att få se i framtiden är omöjligt att förutspå. Enligt International Office of Migration (IOM) kommer de att vara minst 200 miljoner år 2050. Andra talar om 700 miljoner.

Åsa Nyquist Brandt

Tip a Friend heading