Go to main navigation
Agenda 2030

Stefan Löfven vid uppstartskonferensen för Sveriges arbete med de Globala Utvecklingsmålen.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

analys

Jobb och tillväxt i fokus för Sveriges 2030-arbete

När den svenska regeringen startar arbetet med att nå de Globala Målen (2030-agendan) står näringslivet i fokus. Målen kommer inte bara att göra världen bättre, de kommer också att stärka Sveriges globala konkurrenskraft och skapa fler jobb. Åtminstone om den svenska regeringen får bestämma.

Det är en kall måndag i januari och i garderoben på Stockholm City Conference Center blir det snabbt trångt. Bänkraderna fylls i den stora kongressalen. På programmet står gott om personer från näringsliv och kommuner, men inte en endaste biståndsarbetare. Ja, det är på många sätt en ny tid som tar sin början.

Så kommer Stefan Löfven in på scenen.

I en värld präglad av våld och bestialiska konflikter, där EU:s oförmåga är bara alltför tydlig och där främlingsfientliga krafter växer sig allt starkare, är det en befrielse att få prata om något som faktiskt är trevligt – om möjligheter och att världen faktiskt kan – och ska – bli bättre!

De globala målen är bärare av en vision och ett löfte inför framtiden och det är just därför det just nu sker samtal som dessa i Sverige, men också i länder som Mexiko, Sydafrika och Liberia. Vem kan annat än gilla detta?

Stefan Löfven citerar Ban Ki-moons ord om att ”Vi är den första generation som kan utrota fattigdomen och den sista generationen som kan stoppa klimatförändringarna”. Sedan glider han över på de svenska företagen. Uppräkningen börjar med Ikea, Ericsson och Scania.

– Jag skulle kunna fortsätta mycket längre för det här är något av det roligaste jag vet! säger Stefan Löfven och låter riktigt glad: 

– Tänk att få kunna säga: Vi förhindrade klimatkrisen! Vi skapade nya jobb, raderade ut arbetslösheten, samtidigt som vi såg till att världen blev bättre miljömässigt, fortsätter han.

Och visst är det trevligt att sitta här och prata, eller som Johan Kuylenstierna från Stockholm Environment Institute (SEI) konstaterar:

– Det är en gullig agenda, den är härlig och positiv! Jag är själv otroligt positiv till De globala målen, men det finns elefanter i rummet. Vi har stora utmaningar även i Sverige, och en av dessa är hållbar konsumtion och produktion. Vi måste få in 2030-agenda i de politikområden där den verkligen kan göra skillnad. Men hur mycket används 2030-agendan i WTO-förhandlingarna, i reformeringen av EU:s jordbrukspolitik eller i TTIP-förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA?

Så är det dags för ministrarna.

– 43 procent av världens befolkning är under 25 år. De kommer att vara i aktiv ålder 2030 så det är bråttom! konstaterar Isabella Lövin.

Men hur många av konferensdeltagarna är under 25? Biståndsministern och vi andra spanar ut över salen. Nej, inte en enda frivillig anmäler sig. Och annan hudfärg än ljus lyser nästan fullständigt med sin frånvaro ­– vid sidan om civilminister Ardalan Shekarabi förstås. Å andra sidan är det han som äger 2030-agendan. När regeringen bildar en kommitté som i sin tur får ta fram en handlingsplan som i sin tur ska informera och sprida information och kunskap är det Ardalan Shekarabi som styr.

– En kommitté, ja det låter inte så sexigt, men det är så vi jobbar i Sverige och det har varit framgångsrikt. Kom ihåg att vi är bäst i världen på att organisera! säger Ardalan Shekarabi och publiken skrattar. För i just den kommittén vill förstås alla sitta.

Kommittéer eller inte, en av de stora frågorna är hur uppföljningen kring de globala målen ska gå till. Några dagar efter konferensen i Stockholm presenterar Ban Ki-moon en modell med frivillig rapportering.

Redan i juni 2016 är det meningen att ett första högnivåforum för uppföljning av målen ska hållas. Då kommer ett antal länders arbeten kommer att genomlysas. Det blir dock inga påföljder för den som inte lever upp till målen.

Sverige då? Redan í september 2015 tog Stefan Löfven initiativ till en högnivågrupp med deltagare från bland annat Tyskland, Tanzania och Brasilien som skulle se till så att vi tillsammans fixade målen. Nu undrar alla vad som hänt. Visserligen träffade Löfven några av gruppens medlemmar i Davos, men ännu har inget konkret kommit ut. Så därför har ett antal organisationer i de nio länderna (däribland svenska Concord) tänkt ut en plan. I ett öppet brev ”erbjuder” de sig att samarbeta med Löfvens grupp.

Oron är nämligen stor för att det som handlar om mänskliga rättigheter, fria medier och yttrandefrihet, liksom ”glöms bort” när de stora elefanternas agenda får styra. Eller som Rädda Barnens ordförande Inger Ashing uttrycker det under konferensen:

 – Vi ser också en annan process där utrymmet att verka kraftigt minskar för de organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Vi ser hur länder slänger ut organisationer och hur möjligheterna för civilsamhället att verka minskar.

Fast frågan är hur många som verkligen lyssnar på det hon säger. Dagens mest twitteranpassade ord levererar Richard Bergfors, VD för hamburgerkedjan Max. För vem kan motstå den som säger:

– Det är en bra business att rädda världen!

Dessförinnan har han berättat om företagens nya produktfamilj bestående av vegoburgare och nästan lovat att äta hamburgare tillverkad av insekter, den dag det blir dags. År 2030 kanske?

 

David Isaksson

Tip a Friend heading