Go to main navigation

Debatt

"Riv upp beslutet om Burkina Faso"

I december 2012 beslutade den svenska regeringen att fasa ut biståndet till Burkina Faso. Tvärtemot vad som hävdats av biståndsminister Gunilla Carlsson har Sveriges bistånd till Burkina Faso stora mervärden – det visas bland annat i det senaste numret av tidningen BurkinaKontakt. Istället tycks det vara arrogans och ignorans som lett fram till beslutet om utfasning.

Argumenten för att fasa ut biståndet till Burkina Faso var få och vaga, men det uttalade skälet är att man menar att det finns alltför få kontakter mellan länderna. I budgetpropositionen i september 2012 angavs att ”det svenska biståndets mervärde i Burkina Faso är föremål för översyn”.

I riksdagens interpellationsdebatt den 30 november 2012 mellan biståndsminister Gunilla Carlsson och Hans Linde (V) anförde Carlsson att de få kontakterna mellan länderna gör att man kan ifrågasätta det svenska biståndets mervärde. Som en reaktion på utfasningsbeslutet skrev 20 svenskar med erfarenhet av att arbeta i landet en debattartikel i SvD den 27 december.

Vi ställde oss frågan om Sverige övergett fattigdomsmålet, eftersom det svenska biståndet till Burkina Faso – ett av jordens fattigaste länder – bedöms fungera väl. Att bistånd avslutas på ett ansvarsfullt sätt är i sig inget konstigt.

Det märkliga i detta ärende är att ingen översyn värd namnet överhuvudtaget gjorts av Gunilla Carlsson och hennes politiska stab, vilket vi menar står helt i strid med budgetpropositionen. Eftersom UD inte gjort någon översyn har Vänskapsföreningen Burkina Faso-Sverige (ASSAMBUS) beskrivit ”svenska mervärden” i utvecklingssamarbetet mellan Burkina Faso och Sverige i senaste numret av tidskriften BurkinaKontakt.

I tidskriften reflekterar ledande experter med lång erfarenhet av Burkina Faso inom sina respektive specialområden. Tvärtemot vad Gunilla Carlsson påstår visar BurkinaKontakts översyn på täta, mångfacetterade och starka relationer mellan Sverige och Burkina Faso. Det bilaterala utvecklingssamarbetet är en viktig del av dessa, men inte den enda. Samtidigt tillhör Burkina Faso och dess grannar jordens absolut fattigaste länder. Därför spelar det bilaterala biståndet en viktig roll och kan förväntas göra det på lång sikt.

De svensk-burkinska relationerna har vuxit i omfattning alltsedan 1980-talet, då svenska biståndsarbetare och folkhögskolestudenter lade grunden till den svenska vänföreningen, som numera också har en burkinsk motsvarighet. Redan då var svenska företag – som Aarhus Karlshamn (AAK) – etablerade i Burkina Faso.

Idag samarbetar AAK med kvinnokooperativ i Bobo-Dioulasso med omnejd för att utvinna shea-smör till livsmedelsprodukter. Stora och småskaliga svenska företag har idag kontor med lokalanställd personal i Burkina Faso. Atlas Copco och Ericsson är de riktigt stora – fruktimportföretaget Jolijo Mango och Tomater ett av de mindre. BurkinaKontakt berättar också om handelsfrämjande initiativ, som exempelvis svenska småföretagare på resa för samarbeten och investeringar i Västafrika. Inom forskningssamarbeten är miljö ett ledande tema. Hållbarhet inom jord- och skogsbruk, vatten och sanitet är områden där svensk och burkinsk expertis har utvecklats.

Anders Malmer, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om burkinier som utbildat sig i Sverige och nu framgångsrikt arbetar med skog och miljö på hemmaplan. Exempelvis har en burkinsk forskare i SLU:s samarbetsprojekt blivit minister för vatten och sanitet i Burkina Fasos nya regering. I BurkinaKontakt beskriver Göran Björkdahl på den svenska ambassaden i Ouagadougou hur stöd till naturresursförvaltning gett bra resultat som bidragit till att bekämpa fattigdom.

Demokrati och mänskliga rättigheter är den andra hörnstenen i det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet. Även på detta område bedrivs svensk forskning. Uppsala universitet driver projekt kring lokal förståelse av demokratiska processer på kommunal nivå i Burkina Faso, Mali och Niger. Stina Karltun, ledande ämnesföreträdare för demokrati på Sida, ger exempel på hur svenskt stöd används i samarbete med Diakonia och lokala organisationer.

Det handlar om demokrati på lokal nivå, där medvetenheten om den egna makten att förändra är en röd tråd. Arbetet med att förebygga könsstympning, stärka kvinnliga politiska ledare och motverka handel med barn har börjat ge resultat. BurkinaKontakt tar också upp hur svenskt intresse för afrikansk film ökar med FESPACO, den stora filmfestivalen i Burkina Faso, som inspirationskälla. Dessutom skildras fotbollssamarbete och skolsamarbete samt organisationers och politiska partiers arbete i Burkina Faso. Sammantaget leder BurkinaKontakts översyn till en beklämmande insikt: beslutet att fasa ut det bilaterala utvecklingssamarbetet med Burkina Faso kan bara beskrivas med ord som arrogans och ignorans.

Det är arrogant att tvärtemot den uttalade ambitionen i budgetpropositionen − att göra en översyn av ”det svenska biståndets mervärde i Burkina Faso” − strunta i att lyssna till en samlad expertis i Sverige och Burkina Faso. Det är ignorant eftersom okunskap och tyckande snarare än kunnande och erfarenhet tillåts styra Sveriges biståndspolitik.

Gunilla Carlssons påståenden om svaga kontakter och få svenska mervärden stämmer helt enkelt inte. Den senaste tiden har det framkommit att det finns stora problem i Gunilla Carlssons sätt att leda biståndsverksamheten på UD. Det är förstås illa. Men när mediedrevet dragit vidare återstår att ändra de beslut som fattats på felaktiga grunder.

Därför måste beslutet om att fasa ut det bilaterala utvecklingssamarbetet med Burkina Faso rivas upp.

Sten Hagberg

Professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet och honorärkonsul för Burkina Faso i Sverige

Karolina Jeppson

Frilansjournalist, kulturskribent och redaktör för BurkinaKontakt

Tip a Friend heading