Go to main navigation

Debatt

Satsa på social trygghet i biståndet

En rad studier visar att stöd till utveckling av sociala trygghetssystem är ett effektivt sätt att minska hunger och fattigdom. Frågan har fått mycket stor uppmärksamhet i den internationella utvecklingsdebatten. Men i Sverige har den inte diskuterats på samma sätt. Det är märkligt med tanke på de stora erfarenheter Sverige har att bidra med, skriver Erik Lysén och Gunilla Axelsson Nycander från Svenska kyrkan.

Den globala utvecklingen präglas av å ena sidan ett snabbt ökat välstånd, å andra sidan ökad sårbarhet och växande ekonomiska klyftor. Det finns dock en region där ojämlikheten har minskat de senaste tio åren: Latinamerika. En viktig orsak till det är att flera latinamerikanska länder har gått i bräschen för något som av forskare kallats ”en tyst revolution”. I land efter land har det inrättats folkpensioner, barnbidrag, rätt till beredskapsarbeten och andra typer av sociala trygghetssystem. Familjebidraget i Brasilien, Bolsa Familia, är det mest kända exemplet, men det finns många andra, också i andra delar av världen:

  • Åtta afrikanska länder har infört pensionssystem som påminner om de folkpensioner som infördes i Sverige för snart hundra år sedan.
  • I Indien har landsbygdens fattiga rätt till hundra dagars beredskapsarbete per år, vilket årligen berör 44 miljoner hushåll.
  • I Etiopien berörs cirka 7,5 miljoner personer av ett kombinerat bidrags- och beredskapsarbetsprogram, vilket innebär att landet inte drabbades lika hårt som grannländerna under förra årets hungerkatastrof på Afrikas horn.

Över 860 miljoner fattiga människor i utvecklingsländer inkluderas i dag i någon form av socialt trygghetssystem, och antalet växer snabbt. Men det är fortfarande bara 20 procent av världens befolkning som har tillgång till övergripande social trygghet. Många trygghets-
system omfattar bara dem som har formella anställningar, och utesluter därmed stora och fattiga befolkningsgrupper.
Vetenskapliga utvärderingar visar att sociala transfereringar överlag ger goda resultat – undernäringen minskar, särskilt bland barn, fler barn går i skolan och människors hälsa förbättras.

Dessutom finns många tecken – om än svårare att belägga i vetenskapliga studier – på att de leder till en rad indirekta och långsiktiga effekter: Bättre utbildad och friskare befolkning leder på längre sikt till ökad utveckling och tillväxt. Kvinnors situation förbättras, inte minst när barnbidragen ges till mödrarna. När människor får utrymme att ta risker och investera i sin egen framtid ökar också förutsättningarna för tillväxt. På sikt kan trygghetssystem öka den sociala tilliten i samhället och bidra till utvecklingen av ett ”socialt kontrakt” och öka statens legitimitet.

Världsbanken, OECD och alla FN-organ ser i dag utvecklingen av trygghetssystem som en helt central del i arbetet för utveckling och fattigdomsbekämpning. Frågan ligger mycket högt på den internationella utvecklingsagendan. Men i den svenska utvecklingsdebatten har frågan nästan inte uppmärksammats alls. I Sidas projektportfölj finns några enstaka exempel på stöd till sociala transfereringar, till exempel Rwanda och Etiopien, men det är inget som prioriterats av vare sig Sidas eller UD:s ledning.

Denna tystnad är märklig, eftersom vi i Sverige har lång erfarenhet av hur man bygger upp sociala trygghetssystem.
I omvärlden finns stora förväntningar på Sverige, förväntningar som ännu inte infriats.
Utifrån det vi i dag vet om hur sociala transfereringar kan bidra till både individers och samhällens utveckling vill vi uppmana biståndsminister Gunilla Carlsson att:

  • Göra social trygghet till en central fråga i diskussionerna om utvecklingsmålen efter 2015 i FN:s högnivåpanel.
  • Lyfta fram stödet till sociala trygghetssystem i Sveriges bilaterala bistånd och den kommande biståndspolitiska plattformen.
  • Vara pådrivande i EU:s ministerråd när det i oktober antar slutsatser om EU:s framtida stöd på området.

Genom att stödja utvecklingen av sociala trygghetssystem skulle Sverige kunna bidra till att minska fattigdom, otrygghet och ojämlikhet i världen.

Erik Lysén
Internationell chef för svenska kyrkan

Gunnel Axelsson Nycander
Policyhandläggare, Svenska kyrkan

Tip a Friend heading