Go to main navigation

Debatt

Sverige, stöd fredsprocessen i Colombia

Fredssamtalen i Colombia som nu pågått under ett år i Havanna har skapat hopp om en fredlig lösning på ett krig som varat i nära 50 år. Sverige som varit en viktig aktör i tidigare försök till fredssamtal i Colombia, har valt att ställa sig utanför de pågående fredssamtalen. Sverige skulle kunna spela en viktig roll. Med erfarenhet från en liknande fredsprocess i Guatemala och genom utvecklingssamarbetet med Colombia kan Sverige ställa krav.

En god nyhet är regeringens beslut att behålla biståndet till Colombia. Ett fortsatt bilateralt samarbete är en viktig del i arbetet för en varaktig fred. Det svenska biståndet till Colombia på drygt 190 miljoner kronor (2012) innehåller en tydligt uttalad målsättning att bidra till ett slut på landets väpnade konflikt.

Detta bör nu följas upp av tydliga krav från svensk sida om att biståndet måste gynna insatser som främjar mänskliga rättigheter och demokrati, för att på så vis påverka fredsprocessen i rätt riktning. En fredsuppgörelse måste innehålla garantier för att civilsamhället och sociala protester inte ska kriminaliseras.

I fredsförhandlingarna mellan regeringen och FARC-gerillan har det civila samhället utestängts. Ursprungsfolk, kvinnor, småbrukare och afroättlingar saknas i fredssamtalen - just de grupper som drabbats värst av kriget. Sverige har här en reell möjlighet att bidra till fredsprocessen genom att kräva att det civila samhället tillåts delta i samtalen.

Den 18 oktober antog FN:s säkerhetsråd resolution 2122 för att bredda och stärka kvinnor i konfliktområdens deltagande i fredsprocesser och beslutsfattande. Sverige har goda erfarenheter från arbetet att positionera kvinnor som fredsaktörer. Exempelvis genom Kvinnoalliansen för Fred (IMP) som med stöd av ST och SIDA i över 10 år samlat över 220 kvinnoorganisationer i hela Colombia med kravet på att kvinnor skall delta i fredsförhandlingar.

Sverige har också ett ansvar för svenska investeringar - såväl offentliga som privata - i Colombia. FN:s höga kommissionär för mänskliga rättigheter Navi Pillay anger att afroättlingar och ursprungsfolk drabbats mycket negativt av investeringar som inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter.

Liknande kritik har även förts fram av FN:s oberoende expert på minoritetsfrågor som menar att det finns en stark oro över hur ekonomiska intressen påverkar miljön i områden där framförallt afroättlingar lever. I kampen om mark och naturtillgångar har dessa grupper drabbats av omfattande tvångsförflyttningar och förföljelser.

Sverige bör i sitt bidrag till en hållbar fred föra en kontinuerlig dialog med svenska investerare i Colombia, i synnerhet inom gruvnäring, infrastruktur och jordbruk, om företagsansvar och respekt för internationella konventioner och regler.

Ett krig som varat i mer än 50 år kan inte lösas genom snabbt framtvingade avtal. Historiska motsättningar och flera tidigare misslyckade försök kräver sin tid att övervinna. Sverige bör genom sin erfarenhet i andra fredsprocesser stödja det colombianska civilsamhällets krav på att varken regeringen eller gerillan ska få lämna förhandlingsbordet förrän ett avtal slutits om en varaktig fred.    

Sverige kan och måste aktivt bidra till en fredlig lösning av kriget i Colombia. Ställ krav på förhandlingsparterna, stöd civilsamhället och se till att svenska investeringar respekterar nationella lagar och internationella konventioner och på så sätt bidrar till att bygga en hållbar fred.

Lilia Solano, ordförande i colombianska fredsorganisationen Colombianas y Colombianos por la Paz

Ruben Wågman, vice ordförande Latinamerikagrupperna

Claudia Polo, ordförande Colombianätverket

Tip a Friend heading