Go to main navigation
Charlotte Petri Gornitzka

Foto: Kerstin Becker/Sida

Debatt

”Elefanten i rummet är alltid med oss”

Det svenska biståndet bygger inte på en idé om tillväxt som med automatik ska sippra ned till de fattigaste. Sida arbetar med olika strategier som ska komplettera varandra för att vi ska nå de fattiga och utsatta. Det skriver Sidas generaldirektör, Charlotte Petri Gornitzka, i ett svar på Helena Thorfinns krönika ”Elefanten i rummet", i förra numret av OmVärlden.

”Gör allt som ni brukar göra, men se till att människor som lever i fattigdom också inkluderas och konsulteras.” Så skriver Helena Thorfinn i en krönika i OmVärlden nummer 4, 2014. Tack, det ska vi, säger vi på Sida! Men vi konstaterar också att världen förändras, att vårt uppdrag förändras och att Sida därför utvecklas – hela tiden. Att nå de allra fattigaste, att inkludera och stödja medmänniskor som lever i fattigdom i deras kamp för ett bättre liv, det funderar vi över även i dag, ja dagligen, på Sida. Vi ställer oss frågan i många olika sammanhang och miljöer. Den där ”elefanten i rummet” är ständigt med oss, och vi tycker att vi både SER den, talar OM den, och MED den.

Det svenska biståndet bygger inte på en idé om tillväxt som med automatik ska sippra ned till de fattigaste. Tvärtom – Sida arbetar med olika strategier och insatser som ska komplettera varandra för att insatserna verkligen ska komma de människor som lever i utsatthet och fattigdom till del. Humanitära kriser, svaga stater som går i och ur konflikt, mer stabila stater på väg mot medelinkomststatus, med mer eller mindre utvecklad demokratisk kultur. Varje strategi, varje uppdrag, kräver att vi analyserar vad vi ska göra för att bidra på bästa sätt. I olika miljöer ser vi olika trender – och lösningar.

Å ena sidan har tillväxten i många av Sidas samarbetsländer varit konstant god under det senaste decenniet. Å andra sidan har Sidas uppdrag i svaga stater som Demokratiska republiken Kongo (DRK), Somalia och Afghanistan vuxit, och andra samarbetsländer, som Zimbabwe och Mali har gått igenom perioder av starkt negativ utveckling.

Myndigheten Sidas uppdrag är, och har varit, att på bästa sätt bidra till att människor som lever i fattigdom får möjlighet att driva sin egen utveckling – ta kontroll över sin egen framtid.

Det gör vi i vitt skilda miljöer och situationer. I östra DRK handlar det om en balansakt mellan humanitär respons och utvecklingsinsatser där vi i vissa områden kan bidra till grundläggande statsbyggnad och basservice som hälsovård, medan konflikten fortsätter att skapa stora humanitära behov i andra områden. Men vi är med och stöder de första trevande stegen från konflikt mot ett fungerade samhälle. I andra länder, som Zambia och Tanzania, har biståndets andel av ekonomin minskat radikalt, vilket ju är målsättningen med biståndet – att göra sig självt umbärligt. Samtidigt återstår stora utmaningar för att göra den ekonomiska tillväxten hållbar. Här krävs andra typer av insatser.

Hur kan Sida inom sitt mandat stimulera andra aktörer att driva en tillväxt som är inkluderande och kommer fler till del? Här arbetar vi i dag till exempel alltmer med en kombination av gåvor och garantier. Genom att dela ekonomiska risken med banker i det palestinska området så blir de mer benägna att låna ut till människor och småföretagare, vilket innebär att fler får tillgång till ekonomiska resurser för att förbättra sitt boende eller utveckla sitt företagande. Genom att Sida delar risken med en bank i Uganda så har flera hälsokliniker i privat regi startats i områden där man tidigare inte haft tillgång till hälso- och sjukvård. Här stimulerar vi lokala finansiella marknader så att fler vågar och vill satsa – även på landsbygden. Vi blir katalytiska.

Just nu har Sida ett uppdrag att undersöka hur Sverige skulle kunna bidra till ökade investeringar i infrastruktur i framförallt Afrika. Institutionellt kapital, till exempel pensionsfonder i norr, investerar mycket lite på kontinenten. Risken är för hög eftersom det inte finns tillräckligt välutvecklade finansiella instrument och marknader. Samtidigt är tillväxten högre i många afrikanska länder än i de OECD-länder där våra pensionspengar i dag i huvudsak investeras. Kan Sida bidra till minskad risk så kan det bidra till en ”win-win”-situation. Bättre vägar, broar och energi i syd och bättre pensioner i norr.

Ja, man kan säga att det har skett ett paradigmskifte inom svenskt bistånd. De senaste åren har resultatstyrningen blivit allt skarpare i regeringens styrning av Sida. Vi har blivit bättre på att genomföra regeringens politik. Men också på att vara den expertmyndighet som vi ska vara – och hjälpa politikerna att utforma en utvecklingspolitik som når de fattigaste. I land efter land identifieras våra viktigaste målgrupper. Fokus på kvinnor och barn under fem år är tydliga. Målen för vad Sida ska bidra med är konkreta och därför blir Sidas ansvar tydligare – fokus på individerna som lever i fattigdom och att det är de som är aktörerna.

Samtidigt ska vi fortsätta att arbeta med ett perspektiv bortom biståndet, det vill säga att stödja framväxande institutioner som kan bana väg för demokrati i dynamik med ett starkt civilt samhälle och företagare som vågar investera för jobb och utveckling. Miljöer där människor som lever i fattigdom får bättre möjligheter att ta kontroll över sin framtid. Att driva utvecklingen för sig, sin familj och sitt land. Det är de människorna som vi alltid sätter i första rummet.

Charlotte Petri Gornitzka, Generaldirektör på Sida

Tip a Friend heading