Go to main navigation

DEBATT

EU når inte biståndsmålet

EU har lovat att senast år 2015 bidra med 0,7 procent av unionens BNI för att bekämpa den extrema fattigdomen. Nu visar en rapport att EU-länderna inte når målet och att Sverige, som förvisso uppnår sitt enprocentsmål ändå är ett av de EU-länder som urholkar biståndet mest. Om inte regeringen redovisar hur de miljarder den tar från bistånd till migration gynnar världens fattiga, måste den sluta urholka biståndsbudgeten.

År 2015 är ett avgörande år för Sverige, EU och världen. FN:s millenniemål ska vara uppnådda och en ny utvecklingsagenda, Post 2015-agendan, antas. Den nya agendan ska hantera stora utmaningar: klyftorna mellan rika och fattiga ökar, klimatförändringar orsakar fler och kraftigare naturkatastrofer runt om i världen och 1,2 miljarder människor lever på mindre än 10 kronor per dag.

För att möta utmaningarna är biståndet en unik resurs. Investeringar i sjukvård, utbildning eller tryggad livsmedelsförsörjning är alla exempel på insatser där ett effektivt bistånd kan göra skillnad för utrotandet av fattigdomen i världen. Som bidrag till arbetet med att uppnå millenniemålen har EU lovat avsätta 0,7 procent av unionens bruttonationalinkomst (BNI) till bistånd senast 2015.

Den årliga AidWatch-rapporten, som sammanställer och analyserar EU:s bistånd, avslöjar några beklagliga nyheter i 2014 års upplaga: EU avsatte endast 0,43 procent av BNI till bistånd 2013 och spås inte på långa vägar nå målet för 2015. Sverige nådde sitt enprocentsmål 2013, men urholkade biståndsbudgeten kraftigt. Av alla EU-länder tog Sverige mest pengar från biståndet, 5 miljarder kronor, till att finansiera migrationskostnader 2013. Av hela EU:s urholkning på 5,2 miljarder euro samma år stod Sverige tillsammans med Tyskland och Frankrike för två tredjedelar.

Fenomenet med att urholka biståndet är dessvärre inte av tillfällig karaktär. I en översyn av biståndsdefinitionen som ska göras i december av OECD DAC, befaras många länder vilja mjuka upp begreppet. Bland annat kan klimatåtgärder och militära insatser komma att läggas till listan över poster som redan i dag får redovisas som bistånd, däribland migrationskostnader och skuldavskrivningar. Argument har också rests av OECD DAC-länder för att låta en större del av lån till utvecklingsländer passera som bistånd.

Att EU sviker biståndslöftet och att Sverige urholkar biståndsbudgeten är oroande. Det försvårar inte bara arbetet med att uppnå millenniemålen – EU:s nedprioritering av biståndet sänder negativa signaler inför förhandlingarna av nya internationella överenskommelser och riskerar därmed att dra ned på andra länders vilja att göra ambitiösa åtaganden.

I samband med lanseringen av AidWatch-rapporten vill svenska organisationer lämna några rekommendationer till den svenska regeringen:

Verka för att Sverige och EU uppfyller gjorda biståndsåtaganden

Sverige ses ofta som ett föregångsland och anses vara en stark röst inom EU när det gäller biståndsfrågor. Sverige bör verka för att fler medlemsstater snarast når upp till EU:s biståndsmål samtidigt som vi under kommande år fortsätter att uppfylla vårt eget enprocentsmål.

Sluta urholka biståndsbudgeten

Det är positivt att Sverige har en generös migrationspolitik. Men trenden med att finansiera den med biståndsmedel är bekymmersam. Nästa år avser regeringen ta rekordhöga 21 procent av biståndet till kostnader för migration. De stora avräkningarna har till och med biståndsminister Isabella Lövin i en intervju i Svenska Dagbladet nyligen sagt att hon kommer att argumentera emot. Vi ser fram emot ett besked från regeringen kring hur migrationskostnader kan finansieras utanför biståndsramen.

Regeringen brukar legitimera urholkningen av biståndet med att avräkningar tillåts av OECD DAC. Det är inte försvarbart. Sverige bör istället låta sin egen politik för global utveckling (PGU) sätta agendan, vilket innebär att sätta fattiga människor och deras mänskliga rättigheter i centrum. Flera länder ser bortom regelverket och låter inte biståndet finansiera utgifter som saknar utvecklingseffekter. Sverige bör göra detsamma eller redovisa hur man anser att de miljarder som tas från bistånd till migration får effekter för världens fattiga.

Visa hur åtagandet om klimatfinansiering ska uppnås

Regeringen vill avsätta medel utöver biståndet, 500 miljoner kronor, till klimatfinansiering 2015. Det är principiellt viktigt – men mindre än Sveriges beräknade del av det internationella löftet om 100 miljarder dollar till klimatfinansiering år 2020. Sverige bör skala upp de additionella klimatinsatserna så att Sverige täcker sin beräknade andel.

Se över styrningen av biståndet

Sverige har tidigare varit en stark förespråkare av de principer om ett effektivare bistånd som länder enats om internationellt. Dessa behöver återspeglas i styrningen av svenskt bistånd. Se därför över styrningen och se till att strategier utgår från fattiga människors perspektiv, behov, egna prioriteringar och planer.

Sverige är ett land med gott anseende på biståndsområdet. Vi är ett av få länder som når sitt biståndsmål och får i AidWatch-rapporten beröm bland annat för arbetet med jämställdhet och demokrati, och för transparens i biståndet. För att vårt anseende inte ska få sig en märkbar törn är det viktigt att Sverige på allvar lever upp till biståndsmålet och intar en ambitiös roll i de globala förhandlingar kring klimat och fattigdomsbekämpning som nu står för dörren.

 

Rädda Barnen

Diakonia

Svenska Kyrkans internationella arbete

We Effect

Forum Syd

LO TCO Biståndsnämnd

Plan Sverige

Svenska missionsrådet

 

Medlemmar i AidWatch under samordning av CONCORD Sverige

 

Tip a Friend heading