Go to main navigation
Gabi Björsson, Erik Lysén

Erik Lysén, Svenska kyrkan och Gabi Björsson, Afrikagrupperna.

Foto: Svenska kyrkan, Afrikagrupperna

DEBATT

EU:s handelsavtal med afrikanska länder motverkar utveckling

Vi uppmanar den nya regeringen och de svenska EU-parlamentarikerna att stödja de afrikanska ländernas möjligheter att förhandla fram handelsavtal som gynnar utvecklingen. Det skriver Gabi Björsson från Afrikagrupperna och Erik Lysén från Svenska kyrkan.

Flera afrikanska länder har under sommaren tecknat handelsavtal, Ekonomiska partnerskapsavtal, EPA, med EU. Avtalen har tecknats under hård press från EU som har satt en deadline till den 1 oktober i år. För de länder som då ännu inte ingått avtal väntar försämrade handelsvillkor med EU. Kritiken mot avtalens utvecklingseffekter har varit massiv. I slutet av september ska avtalen behandlas i EU-parlamentets utskott för handel och utveckling.

Förhandlingarna om EPA-avtalen, som har pågått i över tio år, ska leda fram till utvecklingsvänliga avtal som gynnar regional integration i Afrika. Svårigheterna att komma fram till sådana avtal har emellertid lett till stor frustration hos många politiker, civilsamhällesorganisationer, företag och trossamfund i afrikanska länder. EU har i praktiken drivit sina egna offensiva intressen och brustit i lyhördhet och flexibilitet i förhandlingarna. EU-parlamentets utvecklingsutskott har vid flera tillfällen kritiserat EU-kommissionens agerande i förhandlingarna och har även motsatt sig den deadline som kommissionen satt.

Avtalen kommer att få stor inverkan i de berörda länderna, bland annat genom kraven i avtalen på snabb och omfattande liberalisering av handeln med EU. Tidigare har afrikanska länder kunnat sälja de flesta varorna tullfritt på EU:s marknad utan att behöva ge motsvarande förmåner till EU. Men EPA-avtalen innebär att tullar på majoriteten av importen från EU tas bort. Många länder i Afrika har uttryckt oro för att det inte kommer vara möjligt för dem att skydda känsliga och strategiska sektorer i sina ekonomier, däribland begynnande tillverkningsindustrier.

Intensiva förhandlingar under sommaren har bland annat gällt att de afrikanska länderna vill ha möjlighet att genomföra en planerad liberalisering i takt med sin egen utveckling, och därmed skydda en större del av sina marknader under en längre tidsperiod. I nuläget har länder i södra Afrika och Västafrika ingått regionala avtal, medan den östafrikanska regionen fortfarande förhandlar.

Avveckling av tullar skapar också stora utmaningar för de afrikanska länderna därför att tullintäkterna i många fall står för en mycket viktig del av statens inkomster.

En av de frågor som varit mest kontroversiell under hela förhandlingsprocessen är EU:s krav att avtalen utöver varor även ska innehålla regler för investeringar, offentlig upphandling, konkurrens och patenträtt. Allt detta är frågor som i hög grad påverkar ländernas politiska handlingsutrymme. I avtalet mellan västafrikanska regionen och EU ingår att de efter ett halvår ska påbörja förhandlingar även om dessa frågor.

The cumulative effect of all these will be to take away ability of West Africa’s governments to deploy the range of policy instruments that are critically needed for development in our region, skriver Economic Justice Network, Ghana, i ett pressmeddelande i juli.

Ett av syftena med EPA-avtalen är att de ska bidra till regional integrering i Afrika.I praktiken har dock den regionala integrationsprocessen i stället försvårats i flera fall. De regionala marknaderna utgör en stor och viktig utvecklingspotential för afrikanska länder eftersom det är hit merparten av deras förädlade varor exporteras. En ökad import av europeiska varor kommer konkurrera med lokala produkter också på den regionala handeln.

För att handelsavtal ska fungera som ett instrument för utveckling för fattiga länder måste avtalen utgå från dessa länders egna prioriteringar och utvecklingsbehov. Avtalen behöver ändra fokus från råvaruexport och industriellt jordbruk till hållbart och småskaligt jordbruk, och prioritera lokal produktion och matsuveränitet, framför export.

I regeringens PGU-skrivelse 2012 nämndes den kritik mot EPA-förhandlingarna som bland annat framförts av det civila samhället, och regeringen skrev att den vill att ”EU visar lyhördhet, och öppenhet och flexibilitet”. Men Sverige har ändå inte drivit på för en ökad flexibilitet.

I höst kommer EPA-avtalen upp för omröstning i EU-parlamentet. Vi uppmanar nu den nya regeringen och de svenska EU-parlamentarikerna att stödja de krafter som försöker ge de afrikanska länderna det politiska handlingsutrymme som krävs för att kunna förhandla fram avtal som gynnar utvecklingen.

Gabi Björsson, Generalsekreterare Afrikagrupperna
Erik Lysén, Chef för internationella avdelningen, Svenska kyrkan

Tip a Friend heading