Go to main navigation
peter-lundberg-sida.jpg

Peter Lundberg, Sida.

DEBATT

Sverige kan  minska katastrofbiståndets kostnader

Klimatrelaterade katastrofer som översvämningar och tropiska cykloner ökar. Bara under 2013 dödades 22 000 personer i den här typen av katastrofer, som totalt drabbade 97 miljoner människor. Trots detta satsas bara fyra procent av världens bistånd på att förebygga konsekvenserna av katastrofer. För att minska sårberheten inför naturkatastrofer bör man finna synergier mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsbiståndet. Det skriver Peter Lundberg, chef för Sidas humanitära enhet.

Rapporterna som 2013 nådde oss från det tyfondrabbade Filippinerna och framför allt staden Tacloban gav bilden av en enorm förödelse. Omkullvräkta palmer, byggnader i spillror, familjer som förlorat allt. Men det kunde varit värre. Det kan tyckas vara en absurd sak att säga i sammanhanget. Tyfonen Haiyan var en enorm, mänsklig katastrof som också innebar stora ekonomiska förluster. Men med tsunamin i Sydostasien och jordbävningen i Haiti i bagaget är det tydligt att vi inom det internationella samfundet och de humanitära aktörerna har lärt oss något.

I Filippinerna handlar det om ett katastrofriskreduceringsarbete som genomfördes före tyfonen. Filippinerna har integrerat katastrofriskreducering i sin utvecklingsplanering och investerat stora summor inom området. Utan detta hade förlusterna varit ännu större.

Det handlar också om det som man på engelska brukar kalla att ”build back better”. Under återuppbyggnadsarbetet i Filippinerna har man byggt in en motståndskraft inför nästa storm, för tyvärr är detta inte det sista stora ovädret som drabbar området. Det handlar bland annat om att återuppbygga byggnader såsom bostäder och hälsokliniker, som kan stå emot extrem vind och att öka den katastrofförebyggande kunskapen inför nästa tyfon.

Tyvärr ser vi framför oss ett scenario där antalet klimatrelaterade katastrofer såsom översvämningar och tropiska cykloner ökar. Bara under 2013 rapporterades över 300 naturkatastrofer som ledde till 22 000 döda och 97 miljoner drabbade. Mitt i spillrorna av en katastrof är det svårt att se framåt, men för varje gång en stor internationell insats krävs, lär vi oss något. En viktig sådan lärdom är att det går att minska konsekvenserna av naturkatastrofer. Genom att satsa på att arbeta mer med förebyggande arbete kan Sverige bidra till att minska sårbarheten för kommande naturkatastrofer. Det senaste året ha Sverige och Sida ökat fokus inom utvecklingssamarbetet på att bygga människors motståndskraft, som man på biståndsspråk brukar kalla resiliens, i områden med hög risk för katastrofer.

Under de senaste åren har bara omkring fyra procent av det globala biståndet gått till katastrofriskreducering. Mycket av dessa pengar har tagits från budgetarna för det humanitära arbetet. Under senare år har Sverige och Sida integrerat ett katastrofförebyggande perspektiv i det humanitära biståndet. Det innebär bland annat att Sida stödjer åtgärder för att stärka det globala systemet för katastrofriskreducering. Det betyder också att flera av Sidas humanitära partnerorganisationer integrerar katastrofförebyggande åtgärder för att minska risk och hjälpa människor och samhälle att återhämta sig snabbare och vara mer motståndskraftiga i framtiden.

Tyvärr vet vi att naturkatastrofer har förstört omkring en tredjedel av utvecklingsvinsterna under de senaste 20 åren. Det finns alltså en stark länk mellan naturkatastrofer och utvecklingssamarbete. Nu satsar Sverige alltmer på att förebygga katastrofer och bygga bort risker där det är möjligt. Det handlar bland annat om att integrera riskreducering även i det långsiktiga utvecklingssamarbetet.

Införandet av resiliens-begreppet inom biståndet har ökat fokus på riskreducering och motståndskraft inom utvecklingssamarbetet. I Sveriges framtida utvecklingssamarbete med länder som Etiopien, Kenya, Mali, Afghanistan och Bangladesh kommer nu resiliens ingå som en del av det långsiktiga arbetet.

Genom starkare synergier mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete kan vi få ett mer effektivt och hållbart bistånd. De här lärdomarna och erfarenheterna har vi haft med oss till den tredje världskonferensen om naturkatastrofriskreducering i Japanska Sendai som avslutas idag, onsdag 18 mars, och där vi förhandlat fram ett internationellt ramverk för katastrofriskreducering för de närmsta 15 åren.

Peter Lundberg, chef på Sidas humanitära enhet

Artikeln har tidigare publicerats på engelska på Utrikesdepartementets hemsida.

Tip a Friend heading