Go to main navigation
Afram Yakoub

Sverige måste stå upp för minoritetsgrupper i Syrien och Irak i den nya biståndsstrategin för Mellanöstern och Nordafrika, säger Afram Yakoub, ordföranden i Assyriska riksförbundet, i sin debattartikel.

DEBATT

Ny biståndsstrategi glömmer bort hotade minoriteter

I höst tar Sverige fram en ny biståndsstrategi för Mellanöstern och Nordafrika (MENA). Det är ett bra tillfälle stå upp för minoritetsgrupper i Syrien och Irak som nu hotas av utrotning, skriver ordföranden i Assyriska riksförbundet, som anser att Sveriges uttalade sympati för dessa grupper måste omvandlas till konkret handling.

I slutet av året löper den nuvarande biståndsstrategin för Mellanöstern och Nordafrika ut och den nya för perioden 2016-2020 börjar gälla. Det handlar om bistånd på upp till två miljarder kronor.

Enligt Utrikesdepartementets (UD) riktlinjer till Sida för den nya strategin är ett av tre huvudområden att stärka "civilsamhälle och demokratiska institutioner samt respekt för mänskliga rättigheter med fokus på kvinnor och barn". Det är en god ambitionen, men vi konstaterar tyvärr att regeringen och UD valt att inte inkludera etniska minoriteter som en fokusgrupp i strategin.

Efter alla larmrapporter om det existentiella hotet mot
assyrier, yazidier och andra minoriteter i Syrien och Irak är det
rimligt att förvänta sig att Sverige, som en stor och viktig
biståndsaktör, inkluderar minoriteterna i sin biståndsstrategi.

Enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR befinner sig fler än tio procent av Iraks befolkning på flykt i sitt eget land. När det handlar om assyrier och yazidier befinner sig nästan två tredjedelar av folkgrupperna på flykt.

Av terrorgruppen Islamiska statens (IS) kidnappade är flest yazidier. I Syrien är en majoritet av alla dem som tagits som gisslan assyrier. De här två minoriteterna utgör tillsammans knappt två procent av Iraks befolkning, men har i ett decennium utgjort en oproportionerligt stor del av dem som tvingas på flykt.

Det är ingen tillfällighet att verkligheten för minoriteterna ser ut på det här sättet. De står långt ner i den politiska, ekonomiska och sociala hierarkin i samhällen där den starkes rätt gäller.

Etniska grupper, även muslimska sådana som shabak, möter en omgivning där de exkluderas från reellt inflytande. På Nineveslätten, i norra Irak, där assyrier utgjorde den största etniska folkgruppen fram till IS framfart, fanns inte en enda assyrier i befälsposition inom poliskår eller militär.

Både utrikesminister Margot Wallström och biståndsminister Isabella
Lövin har det senaste året i en rad mediaintervjuer och
utfrågningar i riksdagen konstaterat att områdets minoriteter är
starkt hotade. De har däremot inte tagit några konkreta steg för att stödja de utsatta grupperna.

Inom ramen för den nya biståndsstrategin har Sverige möjlighet att inkludera minoriteterna som en fokusgrupp och därmed spela en viktig roll för deras fortsatta existens. Historiskt har Sverige högst medvetet fokuserat på minoritetsstärkande insatser i olika länder.

Om strategin för biståndet till Myanmar som gäller fram till
2017, skriver regeringen på sin hemsida att "Målgrupper ska främst vara kvinnor samt etniska minoriteter." I strategin för bistånd till
Afghanistan från 2002 heter det att "Särskilt viktigt är det att
biståndet når fram till kvinnor, barn, handikappade och etniska minoriteter."

Att i den nya strategin för MENA inkludera minoriteterna som fokusgrupp öppnar tydligare upp för Sidas samarbetspartners att rikta en del av sina insatser till minoritetsgrupper. Det handlar om projekt som kommer att öka dessa gruppers möjligheter att stärka sig själva genom organisering, bli bättre på att kräva sina rättigheter och förhoppningsvis återfå en tro på en framtid i området. I förlängningen är stärkande av minoriteterna bland det bästa man kan göra för utvecklingen av demokrati i Irak och Syrien.

Många bedömare är överens om att minoriteterna helt kan komma att försvinna från området om inget görs. Sveriges inställning till de
grupper i Irak och Syrien, som står inför kollaps och utrotning, har
hittills kännetecknats av uttalad sympati, men väldigt lite i termer av konkret handling. Det behöver inte vara så. Margot Wallström och regeringen har nu ett utmärkt tillfälle att vara ytterst konkreta och stödja några av världens mest hotade minoriteter.

Afram Yakoub, ordförande i Assyriska riksförbundet

Tip a Friend heading