Go to main navigation
Porträtt på Agneta Gunnarsson

Agneta Gunnarsson

Foto: Privat

Replik

Gå från ord till handling när det gäller civilsamhället!

Företrädare för det svenska civilsamhället ser att obalansen mellan nord och syd och mellan stora och små organisationer är ett problem inom utvecklingssamarbetet. Men samtidigt som de konstaterar vikten av en förändring så fortsätter glappet att vara stort mellan verklighet och önskvärd situation. Agneta Gunnarsson ger Sida, UD och svenska biståndsorganisationer några rekommendationer på åtgärder.

Givarländerna och deras biståndsmyndigheter kan göra mycket om de vill gå från ord till handling när det gäller att minska obalanserna i fördelningen av makt, resurser och synlighet som finns inom det civila samhället. En genomgång av EU:s så kallade vägkartor (strategier) för samverkan med civilsamhället i sex länder tyder till exempel på att mindre organisationer förbises i EU:s strategier. Vad gäller Sverige visade en genomgång av Sidas stöd till det civila samhället år 2013 att stora och professionella organisationer ökade sin andel av stödet. Och två tredjedelar av biståndet till hotade människorättsaktivister och journalister slussades samma år via organisationer med huvudkontor i nord.

OmVärlden publicerade den 9 maj ett inlägg av Danny Sriskandarajah, det globala nätverket CIVICUS generalsekreterare. Inlägget tar upp utmaningar det globala civila samhället har att ta itu med. Det handlar om obalanser mellan stora och små organisationer och mellan aktörer i nord och i syd, om det professionella civilsamhällets fokus på tillväxt och varumärkesbyggande och om risken för att civilsamhällets mångfald undergrävs.

Den 11 maj kommenterade fyra personer med insyn i det svenska civilsamhället inlägget. De är Ulrika Modéer, statssekreterare för biståndsfrågor, Lena Ingelstam, chef för Sidas avdelning för partnerskap och innovation, Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen, och Helena Boëthius, ordförande i ALEF.

Den första frågan till dem är om de håller med om att det finns en brist på balans. Ulrika Modéer konstaterar att det är viktigt för alla aktörer att diskutera ägarskapets grundläggande principer. Övriga tre fokuserar på obalansen mellan organisationer i nord och syd och konstaterar att civilsamhället i syd behöver bättre möjligheter att tala i egen sak och att delta i seriösa, långsiktiga projekt – men också att de svenska organisationerna så gott som alltid samverkar med lokala partner och bidrar till att bygga upp deras kompetens och resurser.

Den andra frågan gäller vad givarna och deras biståndsmyndigheter kan göra. Lena Ingelstam konstaterar att ”…vi behöver stödja organisationer som är svaga eller informella och ge plats för röster från syd”. Helene Boëthius vill ha en rättvisare fördelning av pengar till många aktörer och att alla spärrar som stänger ute små aktörer ska bort. Elisabet Dahlin tycker att även länder i syd måste stödja sina civilsamhällen i större utsträckning.

Deltagarna i enkäten framhåller vikten av att minska obalansen mellan nord och syd och mellan stora och små organisationer. I dessa avseenden finns det många exempel som visar på ett glapp mellan verkligheten och den situation deltagarna vill se.

Härmed finns det också gott om möjligheter till förbättringar. Några exempel:

- En genomgång av åtta europeiska länder samt EU som en belgisk NGO-federation lät göra 2015 visade att anslagen till civilsamhällets bistånd ökat under senare år. Men det handlar inte om ökade anslag till det civila samhällets organisationer för att de ska genomföra sina egna strategier och arbeta efter sina egna prioriteringar. Istället beror ökningen på att organisationer i det civila samhället får agera utförare när det gäller att genomföra de projekt och program som regeringar och biståndsmyndigheter beslutat om. (Prioriteringarna sammanfaller förstås ofta, men skillnaden är ändå viktig.)

- EU beslutade för några år sedan att ta fram vägkartor (strategier) för samarbete med det civila samhället. CONCORD:s genomgång av dessa nya strategier för sex länder, bl a Kenya, Honduras och Kirgizistan, visar att civilsamhällesorganisationer och plattformar på nationell nivå lyfts fram medan lokala organisationer och engagemang på gräsrotsnivå sällan beaktas.

- Vid humanitära insatser finns en brist på finansiering direkt till lokala organisationer. I stort sett alla resurser slussas via humanitära organisationer i nord, som i sin tur använder de lokala organisationerna som utförare. Organisationer från syd är heller inte representerade i Inter-Agency Standing Committee, organet för koordinering av humanitärt stöd.

Hur ser det då ut i Sverige? Jo, även här finns det mycket att göra om man vill minska obalanserna mellan organisationer, geografiskt, storleksmässigt och så vidare:

- En genomgång av Sidas stöd till det civila samhället som gjordes 2013 kom fram till att under en femårsperiod hade utvecklingen gått mot färre, större och mera professionella avtalsslutande partners. Endast drygt tio procent av stödet till civilsamhället användes till att stödja organisationer som självständiga aktörer, i övrigt handlade det om implementering av regeringens policyer och strategier. Genomgångens författare konstaterade att ”bristen på administrativa resurser på Sidas fältkontor är en av huvudorsakerna till att stora, välkända organisationer som kan hantera stora summor pengar väljs. Bidrag under tio miljoner kronor verkar vara för små för Sida.”

- En utvärdering, också den från 2013, av strategin för särskilda initiativ för demokratisering och yttrandefrihet konstaterade att två tredjedelar av initiativets medel slussas genom partners med huvudkontor i nord.

Detta var några exempel på obalanser som UD och Sida faktiskt kan ta itu med.

Vad gäller andra utmaningar som CIVICUS generalsekreterare nämner, främst avseende organisationernas interna priorienteringar - fokusering på tillväxt, varumärkesbyggande och åtgärder som riskerar att undergräva mångfald - finns det också tänkvärda exempel att utgå ifrån. Än så länge har dock dessa frågor knappast debatterats. Men de lär komma upp, kanske i samband med en diskussion om det hårdnande klimatet för det civila samhället i världen och den eventuella kopplingen till legitimitet och förankring bland dem som civilsamhällesorganisationerna finns till för.

Agneta Gunnarsson

 

Källor:

Concord, Analsis of six EU country roadmaps for engagement with cvivil society and recommendations for the future, 2016

Huyse, H., de Bruyn, T., New  trends in government funding of civil society organisations, 2015

Ljungman, C. et al, Evaluation of the implementation and results of the Swedish strategies for speial initiatives for democraisation and freedom of expression, 2013

Nilssson, A., et al, Review of Sida civil society support modalities at Sida HQs and Swedish embassies, 2013

Tip a Friend heading