Go to main navigation
Erik Hallkjaer, chefredaktör OmVärlden

Foto: Felipe Morales

LEDARE

Svensk finansman vänder Västsahara ryggen

I Kosmos Energys styrelse sitter den svenske finansmannen Lars Thunell, som i dagarna kan fira avslutade provborrningar efter olja kring Cap Boudjour, utanför Västsaharas kust. I tre månader har företaget prospekterat efter olja på vatten, som de facto tillhör ett ockuperat territorium. Det strider mot folkrätten.

FN:s tidigare undergeneralsekreterare för rättsliga frågor, Hans Corell, skriver i en artikel i tidskriften International Judicial Monitor att Kosmos Energy felaktigt lutar sig mot Corells egen skrivelse från 2002, om utvinning av naturresurser från Västsahara. Enligt Kosmos Energy strider deras verksamhet inte mot folkrätten.

"Tyvärr är det inte så. Bara genom att ingå ett avtal där Marocko hänvisar till Västsahara som "de södra provinserna av kungariket Marocko" strider mot företags Corporate Social Responsibility (CSR) och principerna om att skydda, respektera och åtgärda", skriver Hans Corell.

Efter ett samtal till Kosmos Energys medieansvarige Thomas Golembski får jag i ett mejl som svar att all information finns på deras specialgjorda hemsida för Västsaharaprojektet. Han skriver också att:

"Vi anser att den ekonomiska utvecklingen i Västsahara kan och bör fortlöpa parallellt med den av FN ledda medlingsprocessen för att lösa territoriets politiska status, utan att avsiktligt påverka dess utveckling och resultat. I nuläget är våra aktiviteter fokuserade på prospektering och inkluderar inte utvinning av resurser."

Kosmos Energy gör en åtskillnad på att leta, undersöka och prospektera och att faktiskt plocka upp mineraler ur marken. Skillnaden må på pappret vara stor, men är i realiteten en detaljfråga. Enligt folkrätten ska befolkningen, i detta fall västsaharierna själva, tillfrågas innan någon form av prospektering eller utvinning inleds.

Nu är Kosmos Energy långt ifrån ensamma om att bryta mot folkrätten. Företaget sällar sig till en lång rad andra företag, varav flera nordiska aktörer, som till exempel svenska Wisby Tankers som fraktar olja till det ockuperade Västsahara.

I Kosmos Energys styrelse sitter den svenske finansmannen Lars Thunell, tidigare chef för SEB och Världsbankens investeringsfond för privata företag, IFC. Jag har själv rapporterat om Thunell i OmVärlden tidigare, när IFC, under hans ledning, investerade pengar i en blodig markkonflikt i Honduras med flera rapporterade övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna.

Jag fick ingen intervju med Lars Thunell då och får ingen nu. Det är synd för han är en storspelare när det gäller global utvecklingsfrågor. Förutom sin tid på IFC och sin styrelsepost i Kosmos Energy sitter han även i ledningen för Standard Chartered Bank, som är en stor aktör när det gäller att investera i utvecklingsländer, inte minst i samarbete med till exempel de stora afrikanska och asiatiska utvecklingsbankerna.

När jag uppmärksammar Utrikesdepartementet på Kosmos Energys agerande och det faktum att Lars Thunell sitter i styrelsen skriver utrikesminister Margot Wallström i ett mejl att "... folkrätten gäller mellan stater. Den svenska regeringen tycker emellertid att svenska företag bör uppträda ansvarsfullt oavsett var de verkar. Många svenska företag är också ledande på att kombinera affärer med ett bredare samhällsansvar. I det här fallet tyder det dock på att det inte är ett svenskt företag och då är möjligheterna att påverka begränsade."

I det ockuperade Västsahara sker regelbundna övergrepp på västsaharier och svenskar som vill träffa människorättsförsvarare i området kastas brutalt ut eller hindras från att komma in vilket Emmaus Stockholm, Kristna Fredsrörelsen, tidningen Sändaren och svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentariker blivit varse den sista tiden. Vad gör regeringen för att lösa konflikten, mer än det som redan gjorts i årtionden utan resultat?

Själv besökte jag det västsahariska flyktinglägren i Algeriet för elva år sedan och spanade i kikare på marockanska soldater på muren som Marocko byggt rakt igenom Västsahara. Det var en absurd situation svår att begripa redan då, och är det än idag. För någon som inte rest i området måste hela berättelsen om 100 000 - 150 000 människor som levt 40 år i flyktingläger l den algeriska öknen vara i det närmaste utopisk, och oerhört svår att förstå. Det handlar i korta ordalag om en inhuman situation.

Sveriges agerande inom utvecklingsfrågor och globala utmaningar är ämnen som OmVärlden ska bevaka, så även bortglömda kriser och konflikter. Bland annat därför lanserar vi idag OmVärlden berättar, en digital plattform för fördjupning. I premiärpubliceringen tar frilansarna Lennart Hofman och Andreas Såhl hos med till en annan bortglömd konflikt, i Nubabergen i södra Sudan.

Tung, men viktig läsning till påsken!

Erik Halkjaer
chefredaktör

Tip a Friend heading