Go to main navigation
lovinandersson.jpg

Magdalena Andersson och Isabella Lövin.

Foto: Magnus Selander / Fredrik Hjerling

Sverige stödjer utvecklingsländer i kampen mot kapital- och skatteflykt

Världens länder har under senare år insett vikten av ökade skatteintäkter för utveckling, inte minst genom antagandet av Agenda 2030 och de globala målen. Nu uppmanar ministern för internationellt utvecklingssamarbete Isabella Lövin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) till handling för att motverka skatteflykt. Dialog, transparens och kapacitetsutveckling står på agendan.

Skatteflykt är ett hot mot fattiga människors utveckling. Pengar som hade kunnat gå till hälsovård, infrastruktur, utbildning försvinner nu ut ur utvecklingsländerna utan att beskattas. Panamadokumenten har riktat ljuset mot avancerade upplägg för att undgå skatt. Dessa och andra metoder för kapital- och skatteflykt innebär stora kostnader för världens länder. För ett land som Sverige kan det påverka utvecklingen av välfärden, men för många utvecklingsländer får det allvarligare konsekvenser.

Uteblivna skatteintäkter slår direkt mot möjligheten att lyfta människor ur fattigdom. UN ECA, FN:s ekonomiska kommission för Afrika, uppskattar att afrikanska länder under en tioårsperiod gått miste om upp till 400 miljarder dollar till följd av kapital- och skatteflykt. Det är i paritet med det totala utvecklingssamarbetet under samma period. Dessa resurser hade exempelvis behövts för investeringar i hälsovård, i infrastruktur, i energitillgång på landsbygden och i starkare motståndskraft mot klimatförändringar.

Den nya globala agendan, Agenda 2030, som antogs av FN:s medlemsländer i september 2015, betonar bl.a. vikten av minskad kapital- och skatteflykt. I och med Agenda 2030 finns nu internationell enighet om 17 globala mål för hållbar utveckling. Alla länder har åtagit sig att bidra till målen och Sverige har en hög ambition för genomförandet. Samstämmighet mellan politikområden och mellan olika aktörer är en nyckel till ett effektivt genomförande. 

Sverige vidtar därför ett antal åtgärder för att bidra till ökade skatteintäkter i utvecklingsländer och för att minska skatteflykt från dessa länder.

1) Sverige fördubblar utvecklingssamarbetet på skatteområdet fram till 2020.

Kapaciteten hos utvecklingsländers skattemyndigheter är central. Den svenska regeringen presenterade nyligen ett 10-punktsprogram med åtgärder mot skatteflykt. En av åtgärderna i programmet är att stötta kapacitetsuppbyggnad på skatteområdet i utvecklingsländerna.  Det handlar om att möjliggöra för utvecklingsländer att upptäcka och motverka skatteflykt och få in de skatter som ska betalas i enlighet med deras skattelagstiftning. Det rör sig om alltifrån att underlätta för skattebetalare att göra rätt till att granska och hantera avancerade försök att undvika skatt. Skatteverket och en rad andra aktörer har gjort ett antal framgångsrika insatser, exempelvis i Kenya, Moldavien och Mocambique. Behovet av stöd är dock fortsatt stort. I ett globalt perspektiv har andra länders stöd till utveckling avskattemyndigheter och relaterade institutioner i utvecklingsländerna dock varit på blygsamma nivåer i jämförelse med andra områden inom utvecklingssamarbetet. Sommaren 2015 gick därför ett antal större givarländer samman med ett antal utvecklingsländer och bildade Addis Tax Initiative. Sverige medverkade till att detta initiativ innehöll en överenskommelse om att till 2020 fördubbla utvecklingssamarbetet inom skatteområdet. Sverige har redan ökat sitt stöd på området avsevärt.

För ett effektivt stöd till utvecklingsländers skatteadministrationer måste koordineringen mellan olika aktörer förbättras. Sverige kommer därför att erbjuda sig att stå värd för en internationell konferens om kapacitets­uppbyggnad på skatteområdet under 2017. IMF, OECD, FN och Världsbanken konstaterar i ett gemensamt dokument, ”The Platform for Collaboration on Tax”, att det krävs betydande åtgärder på skatteområdet för att nå de globala målen om hållbar utveckling som beslutades 2015. Regeringen driver därför även på de internationella finansiella institutionernas arbete med kapacitetsuppbyggnad i låg- och medelinkomstländers skatteförvaltningar.

2) Utvecklingsländer med vid förhandlingsbordet.

Det är viktigt att det internationella arbetet mot kapital- och skatteflykt är inkluderande och att alla berörda länder ges möjlighet att påverka. Regeringen arbetar för att länder med svagare röst, såsom många låginkomstländer, inkluderas och att de ges möjlighet att föra fram sina prioriteringar i de internationella processerna gällande kapital- och skatteflykt. För Sverige är det dessutom viktigt att de överenskommelser som gjorts om FN:s skattekommitté verkligen leder till ett förstärkt utvecklingsperspektiv i det internationella skattearbetet. Med en starkare röst för utvecklingsländer kan vi öka samstämmigheten mellan skattepolitik och utvecklingspolitik.

3) Ökad transparens som gynnar utvecklingsländer.

Ett av de starkaste medlen mot skatteflykt är transparens. Panamaskandalen illustrerade exempelvis problem kring så kallade brevlådeföretag. Sverige och andra EU-länder ska senast juni 2017 upprätta register över verkliga huvudmän, men Sverige kommer även att arbeta för ett globalt införande av denna typ av register och ett automatiskt informationsutbyte av sådana uppgifter.

Automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheter i olika länder är viktigt för att förebygga skatteflykt och skatteundandragande. Ett betydande arbete för att etablera globala standarder för transparens och informationsutbyte har utförts, men många länder har ännu inte anslutit sig. Sverige ska bidra till att fler utvecklingsländer går med i samarbetet kring automatiskt informationsutbyte och till att resurssvagare länder har möjlighet att införa detta verktyg. Detta är också en förutsättning för att utvecklingsländer ska kunna dra nytta av den land-för-land-rapportering som beslutades inom ramen för G20/OECDs projekt mot skattebaserosion och vinstflyttning (BEPS).

Världens länder har under senare år insett vikten av ökade skatteintäkter för utveckling, inte minst genom antagandet av Agenda 2030 och de globala målen. Nu måste vi agera utifrån denna insikt. Kapacitetsutveckling av skattemyndigheter är en nyckel, där har Sverige och ett antal andra länder redan höjt ambitionsnivån. Vad gäller samstämmigheten mellan skattepolitik och utveckling har också viktiga steg tagits under senare år. Sverige har en viktig roll att spela i att föra detta arbete framåt.

 

Isabella Lövin (MP)
Minister för internationellt utvecklingssamarbete

Magdalena Andersson (S)
Finansminister

Tip a Friend heading