Go to main navigation
Kambodja protesterar
människorättsförsvarare och aktivister mot ny lagstiftning som
begränsar rätten till föreningsfrihet.

Människorättsförsvarare och aktivister protesterar i Kambodja mot ny lagstiftning som begränsar rätten till föreningsfrihet. Kambodja är ett av de över 60 länder där situationen försämrats för de mänskliga rättigheterna.

Foto: Licadho

DEBATT

”Sverige stoppar viktigt stöd"

Allt fler länder stiftar lagar som försvårar arbetet för de mänskliga rättigheterna. Därför är det oroväckande att även den svenska regeringen stoppar stöd till människorättsförsvarare och viker sig för påtryckningar från odemokratiska stater. Det skriver Robert Hårdh, chef på Civil Rights Defenders.

Ryssland, Kambodja och Uganda, där Civil Rights Defenders arbetar tillsammans med utsatta människorättsförsvarare, är några av de över 60 länder där tumskruvarna dragits åt genom ny lagstiftning som försvårar arbetet för de mänskliga rättigheterna. Byråkratiska registreringsprocesser, stoppade bankkonton, hot om terrorstämpling och långa fängelsestraff är bara några exempel på repressiv lagstiftning som slår hårt mot civilsamhället och dess människorättsorganisationer. Många framgångar för mänskliga rättigheter runtom i världen de senaste decennierna har i princip raderats.

Samtidigt är högerextrema partiers ökade maktställning ett hot mot mänskliga rättigheter i de demokratiska stater där dessa partier vinner politiskt utrymme och inflytande över både nationell och internationell politik – inklusive biståndspolitiken.

Civil Rights Defenders saknar en stark och tydlig röst från Sveriges regering som tar ställning för mänskliga rättigheter när situationen för människorättsförsvarare nu hårdnar. Istället finns det flera exempel där Sverige har valt att underordna – och underminera – arbetet för de mänskliga rättigheterna till förmån för regionala eller internationella politiska processer.

Under pågående avtalsförhandlingar mellan EU och Kuba har Sverige gjort oroväckande uttalanden. Utrikesminister Margot Wallström oroas inte av frånvaron av civilsamhället som dialogpartner under avtalsarbetet, utan hänvisar till att EU delat information om avtalet till media och civilsamhället i Kuba genom pressbriefingar.

När en av dessa presskonferenser stängde civilsamhället ute, hänvisade utrikesminister Wallström till en livestreaming på internet. Det är minst sagt bekymmersamt att Sverige hänvisar civilsamhället i ett land där staten kraftigt begränsat tillgången till internet, till att passivt följa EU-förhandlingarna via nätet.

Samtidigt som vi ser en starkt negativ trend med minskat utrymme för civila samhället globalt, drar Sverige ned på stödet till viktiga organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter.

Trots den mycket skrämmande utvecklingen på Västra Balkan, där mediernas frihet har begränsats, krigsretorik dominerar förstasidorna och ytterst få oberoende röster får medieutrymme, har stödet till arbete för pressfrihet och minoriteters rättigheter ställts in eller minskats med kort varsel. Plötsligt stopp av långsiktiga samarbeten försvårar den fortsatta verksamheten för viktiga människorättsorganisationer på Balkan och riskerar att stjälpa ett kvarts sekel av framgångsrikt biståndsarbete i regionen.

Civil Rights Defenders mångåriga samarbete med Moldaviens främsta människorättsorganisation Promo Lex, som syftar till att människor som utsatts för grova kränkningar i både Moldavien och i Transnistrien ska få upprättelse, avbryts nu. Anledningen är att organisationens arbete enligt Sida strider mot regeringens mål om ”ökat förtroende mellan parterna i utdragna konflikter”. I klartext menas det att arbetet för de mänskliga rättigheterna motverkar en fredsprocess (sic!). Beslutet är häpnadsväckande och helt i strid med Sveriges officiella syn på de mänskliga rättigheternas betydelse för fred och konfliktlösning. Det abrupta avslutet på stödet till Promo Lex kan få ödesdigra konsekvenser för utvecklingen i regionen när människorättskränkningar inte längre kan utredas.

Förtroendet för Sverige som en trovärdig och viktig aktör i fråga om mänskliga rättigheter och stöd till det civila samhället har minskat de senaste åren på grund av ageranden likt de som beskrivs ovan. Civil Rights Defenders uppmanar därför den svenska regeringen att istället arbeta aktivt för att i alla sammanhang stå upp för de civilsamhällesaktörer, som så ofta befinner sig i frontlinjen i arbetet för de mänskliga rättigheterna. När deras röster tystas blir Sveriges stämma desto viktigare.

 

Robert Hårdh

Tip a Friend heading