Go to main navigation
1280px-OperacionesYanacocha.jpg

Världens fjärde största guldgruva, Yanacocha, ligger i Perus fattigaste provins, Cajamarca. Gruvan drivs av det nordamerikanska företaget Newmont Mining Corporation.

Foto: Wikimedia Commons

debatt

”Sveriges nya ambassad måste arbeta för att stoppa rovdriften av Perus gruvor”

Flera svenska företag levererar avancerad utrustning till den lönsamma gruvindustrin i Peru. Men näringen dras med undermåliga arbetsvillkor, konflikter med lokalbefolkning och miljöförstöring. Sveriges nya ambassad måste leda arbetet för en hållbar gruvindustri. Det skriver förre ambassadören Eva Zetterberg och forskaren Maria-Therese Gustafsson.

I november 2016 öppnade svenska ambassaden i Lima igen, efter 15 års uppehåll. Äntligen. Det var ett misstag att stänga den 2001 just då Peru gick in i ett skede av demokratiskt styre efter åren under Fujimoris diktatur. Det är rätt tid för Sverige att öka de bilaterala relationerna med Peru. De många svenska företagen som sedan länge varit verksamma i landet har länge efterfrågat stöd i form av en svensk ambassad.

Peru är ett av fyra länder i Latinamerika som är medlemmar av Stillahavsalliansen och nyligen fått frihandelsavtal med EU. Landet har hög tillväxt, demokratiska val och ett aktivt arbete med mänskliga rättigheter. Det finns ett växande internationellt intresse för landets rika kulturarv, gastronomi, turism och naturresurser av kvalitet. Ett tecken på det stora intresset för Peru är de många restauranger som på senare år startats upp i Sverige, och världen över.

Under de år som gått med ett konsulat på plats har Sverige ändå kunnat bidra till goda handelsförbindelser med landet och skapat intresse kring svenska samhällsfrågor. Återförandet av de så kallade Paracastextilierna, som smugglades ut ur Peru på 1930-talet och skänktes anonymt till Göteborgs museer, är en viktig milstolpe.

För Perus ekonomiska utveckling är utvinningen av mineraler, olja och gas helt central. Hela 70 procent av de utländska investeringarna sker inom denna sektor. Under det senaste decenniet har naturresursutvinningen bidragit till hög ekonomisk tillväxt, minskad fattigdom och ökad levnadsstandard. Men det är en konfliktfylld sektor med potentiellt stor negativ inverkan på lokalbefolkningar och miljön.

I forskningen talas det ofta om en “naturresursförbannelse” där utvinningen av resurser leder till våldsamma konflikter, underutveckling och korruption. Värst påverkan har den illegala gruvnäringen, framför allt guldutvinningen, där hänsynslös exploatering lett till förstörd miljö, undermåliga arbetsvillkor och kriminella aktiviteter såsom prostitution. Av landets 46 legala gruvprojekt har de flesta haft eller har en aktiv konflikt med lokalbefolkningen. Dessa konflikter handlar i många fall om rättmätiga krav rörande mark, vattenrättigheter och arbetsvillkor.

En nyligen publicerad doktorsavhandling – skriven av Maria-Therese Gustafsson, en av författarna till denna artikel – visar att konflikterna i många fall kan undvikas eller minimeras. I vissa fall är lokalbefolkningarna helt emot gruvprojektet. Men i andra fall har man förhandlat fram gynnsamma överenskommelser för båda parter.

Forskningen visar att både statens medling och företagens sociala ansvarstagande är betydelsefulla. Införandet av konsultationer av lokalbefolkningar är även viktigt, men här krävs fortsatta påtryckningar från internationella aktörer.

Vad det gäller företagen så finns det stor skillnad mellan deras sociala ansvarstagande – Corporate Social Responsibility (CSR). Vissa företag har utmärkt sig när det gäller respekt för rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn och skapat goda relationer med lokalbefolkningarna genom att bidra till lokal utveckling genom sociala investeringar. Andra företag har dock stora brister i sitt sociala ansvarstagande och använder sig av manipulation och mutor för att hantera konflikterna. Dessa strategier leder endast till en kortsiktig lösning, men är utifrån ett längre perspektiv ohållbara.

Forskning har visat att företag som tar sitt sociala ansvar är mer framgångsrika ekonomiskt och kan bidra till hållbar utveckling i de lokalsamhällen där de verkar. I synnerhet då de samverkar med statliga institutioner.

Sverige har drivit frågan om CSR, tillsammans med företagen där deras etiska ansvar står i centrum. Sverige har tecknat ett flertal avtal, med exempelvis Kina och Chile, om att gemensamt befrämja CSR.

I Peru pågår redan ett sådant arbete där FN:s utvecklingsorgan, UNDP har en aktiv roll. Tillsammans med en grupp av progressiva internationella företag förs en diskussion om hur den privata sektorn kan bidra till de globala målen för hållbar utveckling. Svenska företag har inga gruvinvesteringar i Peru men flera svenska företag levererar avancerad utrustning till gruvindustrin. Sverige har även en ledande ställning i att utveckla produkter och metoder som minimerar miljöskador och arbetsrelaterade skador.

Vi förväntar oss att den svenska ambassaden bidrar till framgångsrik företagsamhet och handelsutbyte med Peru som bygger på goda arbetsvillkor för de anställda och hänsyn till miljön. Sverige måste spela en central roll i de pågående diskussionerna kring hur CSR kan bidra till att Peru når de hållbara utvecklingsmål som världens länder enats kring under FN:s Agenda 2030.

Glädjande nog har ett avtal om utbyte inom utbildningssektorn med Peru tecknats. Vi förväntar oss att de ökade kontakterna mellan våra länder också ska leda till ökat kultursamarbete. En sådan utveckling har goda förutsättningar då Göteborgs stad sedan 2014 har påbörjat repatrieringen av ett av världens största kulturarv – Paracastextilierna!

 

Eva Zetterberg och Maria-Therese Gustafsson

Tip a Friend heading