Go to main navigation
Johan Norberg. Skribent, författare och debattör. "De senaste 40 åren har inneburit fantastiska framsteg världen över".

Johan Norberg. Skribent, författare och debattör. "De senaste 40 åren har inneburit fantastiska framsteg världen över".

Foto: Sofia Nerbrand

Storstadspuls

Handel och stadsliv minskar fattigdomen

De flesta människor har bättre hälsa, lever längre, får mer utbildning och har bättre tillgång till varor och tjänster. Även i länder med dålig ekonomi har folks hälsa och utbildning förbättrats avsevärt, meddelar FN:s utvecklingsorgan UNDP i sin senaste rapport.

De senaste 40 åren har inneburit fantastiska ekonomiska och sociala framsteg världen över. I de 135 länder som UNDP har kunnat följa har medellivslängden ökat med mer än tre månader varje år och andelen barn i primär utbildning ökade från 55 till 70 procent. Om barnadödligheten inte hade minskat så mycket under dessa fyra decennier skulle 6,7 miljoner fler barn dö varje år.

De enda länder som har gått bakåt under dessa år enligt UNDP:s utvecklingsindex är Zambia, Zimbabwe och Kongo-Kinshasa. Det tycks alltså nästan som man måste ha lidit av diktatorer och krigsherrar som medvetet vill en illa för att man helt ska ha undgått de senaste årens utveckling.

Vad är det då som ligger bakom den?

I en av bakgrundsstudierna till rapporten använde författarna statistiska metoder för att hitta korrelationer som inte syns med blotta ögat. Det visade sig till exempel att handel har en positiv effekt på hälsa och utbildning samt att urbani-sering har en klart positiv effekt på utbildning och inkomst – ”urbanisering är en ledande, signifikant variabel för indikatorer på mänsklig utveckling”, för att tala UNDP:iska.

Denna ljusa bild av urbaniseringen är intressant i en tid då vi mest oroar oss över folkförflyttningar och megastäder och associerar det med slum och gatubarn. Och det är sant att många som flyttar in till städerna lever i den allra djupaste fattigdom och utsatthet. Men om man ser till stadslivet som helhet har utvecklingslitteraturen länge varit mer positiv än socialreportagen har varit.

Den gemensamma nämnaren mellan stadsliv och internationell handel är att de skapar kontakter och möten så att kunskap och teknik snabbare sprider sig. Det är i städerna vi finner mest kreativitet, teknisk innovation och en bättre ställning för kvinnor.

FN brukar tala om att stadsbefolkningen har en ”urban advantage”, som speglar sig i lägre fattigdomsnivåer än landsbygden. Staden ger nämligen fler tillfällen att utnyttja modern teknik, delta i arbetsfördelningen och arbeta för större marknader. Då blir jobben fler och produktiviteten blir högre och då kan också inkomsterna bli det. Inget land har i modern tid lyckats skapa ekonomisk tillväxt utan urbanisering.

Dessutom kan en koncentration av människor möjliggöra investeringar och infrastruktur som inte är möjlig där det är mer glesbefolkat. 73 procent av u-ländernas stadsbefolkning har tillgång till förbättrade sanitära anläggningar, medan bara 33 procent av dem som bor på landsbygden har det. 75 procent av alla läkare bor och verkar i städer.

De bästa hälsoförhållandena finns på de mest urbaniserade kontinenterna, medan de är sämst i Sydasien och södra Afrika, där färre än en tredjedel bor i städer. En modern lärobok i internationell hälsa konstaterar att: ”även om fattiga delar av befolkningen lever i eländiga omständig-heter i de stora städerna, hade majoriteten av dem haft en värre situation om de hade bott kvar på landsbygden.”

UNDP-författarna menar att urbaniseringen i sig kan fungera som en agenda för ekonomisk och social utveckling. Så vi kanske borde göra den 23 maj till en högtidsdag. Det var det datumet 2007 som fler människor för första gången i historien bodde i städer än på landet.

 

Johan Norberg
Skribent, författare, och debattör. Just nu senior fellow vid den amerikanska tankesmedjan Cato Institute.


 

Tip a Friend heading