Go to main navigation
Anki Wood

Foto: Åse Bengtsson Helin

Chefredaktören:

Hur kommer SD:s biståndsarbete se ut?

Strax före förra valet ändrade regeringen reglerna för det partianknutna stödet. Det är en form av bistånd som ska bidra till att främja demokrati genom att de svenska riksdagspartierna stödjer likasinnade politiska partier. Ändringen innebär att endast partier som suttit minst en mandatperiod i riksdagen kan få pengar.

Det är oklart om det här beslutet var riktat mot Sverigedemokraterna som då var på väg in i riksdagen – men det är mycket troligt att det spelade en viktig roll.

Efter årets val har SD samma rätt som andra riksdagspartier att ansöka hos Sida om stöd till likasinnade partier och på så sätt få del av de 80 miljoner kronor som ligger i potten.

Sverigedemokraterna har varit kritiska till stödet, men bekräftar nu för OmVärlden att de kommer att ansöka om pengar. De vet inte exakt hur pengarna ska användas, men nämner förföljda kristna och hjälp till flyktingar som befinner sig i närområdet kring den kris eller det krig de flytt från. Det här är en inriktning som stämmer väl överens med den nybildade organisationen Right Hand Aid, RHA, med Hans Erling Jensen, SD-politiker från Sjöbo, som styrelseordförande. En kvalificerad gissning är att den kommer att finnas med i bilden.

Det partinära demokratibiståndet infördes 1995. Genom åren har partiernas biståndsprojekt gång på gång kritiseras för slarv, försvunna kvitton, undermåliga rapporter, bristande revisioner och dålig måluppfyllelse. Att SD nu får tillgång till stödet kommer troligen göra att diskussionen om stödets vara eller icke vara tar fart igen.

I det här numret avslöjar OmVärlden att ytterligare ett av partiernas biståndsprojekt drabbats. Den här gången gäller det en exilkubansk tidning som Folkpartiets biståndsorgan Silc stött i flera år och som fram till och med 2011 fick partianknutet stöd. Chefredaktören misstänks ha förskingrat pengar och ärendet ligger nu hos Ekobrottsmyndigheten.

I Indonesien ställs höga förhoppningar till den nyvalde presidenten Joko Widodo. Hopp om förändring, insatser mot korruption och demokratisering ledde till hans seger. I det enorma uppdrag han nu tar över ingår en 50 år lång blodig konflikt i regionen Västpapua. OmVärlden har som första svenska tidning besökt de västpapuanska rebellernas träningsläger.

Sverige har sålt vapen till Indonesien medan övergreppen pågått i Västpapua – liksom medan övergreppen pågick på Östtimor under 70-talet. Så sent som förra året gav ISP, myndigheten som avgör om vapenexport ska godkännas, utförseltillstånd för krigsmateriel för strid till Indonesien. 

Under arbetet med reportaget om Västpapua fick vi dessutom fram papper som visar att GAM-gerillan – som förde ett 29 år långt krig mot Indonesisk militär i Aceh-provinsen – hade tillgång till ett svenskt vapen som används mot pansar- och stridsvagnar.

Sverige är en av världens största vapenexportörer. Att AT4:an hamnat i en väpnad konflikt visar på den ständiga risken med vidareexport när vapnen väl lämnat Sverige. ISP har ännu inte utrett hur vapnet hamnade hos gerillan.

Om detta – och mycket mer – kan du läsa i höstens första nummer av OmVärlden. 

Anki Wood

Tip a Friend heading