Go to main navigation
Alvin

Foto: Jessica Segerberg

Alvin

Foto: Jessica Segerberg

Skatteflykt

Sju gånger mer än biståndet förloras i skatteflykt

Genom aggressiv skatteplanering lyckas många multinationella företag kringgå lagen. Vinsten flyttas till skatteparadis, och landet där pengarna egentligen ska beskattas förlorar stora belopp. För afrikanska länder kan problemet bli så pass allvarligt att det påverkar utvecklingen. OmVärlden träffade Alvin Mosioma, chef för Tax Justice Network Africa.

Många multinationella företag bedriver i dag en del av sin verksamhet i Afrika, vilket borde hjälpa till att stärka dessa länders ekonomi. Men många storföretag sysslar med skatteplanering och skatteflykt.

Genom att bygga upp anonyma skalbolag i skatteparadis och sälja varor eller tjänster mellan moder- och dotterbolag lyckas företagen flytta vinsten och slipper betala höga skatter. Resultatet blir enligt Alvin Mosioma, chef för Tax Justice Network Africa, att afrikanska länder inte kan stå på egna ben utan måste fortsätta förlita sig på bistånd. 


– När problemet diskuteras verkar det så komplext, med skatter och ekonomi och redovisning. Men vad det verkligen handlar om för människor i afrikanska länder är liv och död. Det handlar om att länderna inte har råd att bygga skolor, behålla skolor, betala lärare, bygga sjukhus, erhålla sjukvård, betala doktorer och sköterskor. Vad det betyder för vanliga invånare är att när de måste till sjukhuset kanske de inte kan få den rätta vården, och det i sin tur kan betyda att de kommer dö, säger Alvin Mosioma.


I dag behöver multinationella företag bara göra en global koncernredovisning för alla sina bolag runt om i världen. Det innebär att det är svårt att kontrollera vilka vinster som görs var och vilka skatter företaget ska betala till respektive land.

Tax Justice Network Africa vill i stället införa krav på så kallad land-för-land-rapportering som innebär att företag ska redovisa vinster och skatter i varje enskilt land där de har verksamhet. EU har tidigare beslutat om sådan rapportering när det kommer till den finansiella sektorn, inklusive banker, och i viss mån även skogs- och utvinningsindustrin.

Men medlemsländerna ville inte införa kravet på alla stora företag. Förslaget fick inte heller stöd från Sverige, som ansåg att den typen av rapportering varken skulle ge någon förklaring till varför företaget inte har betalat skatt eller att det angrep problemets kärna.

När OmVärlden träffar Alvin Mosioma är han i Sverige för att tillsammans med organisationen Diakonia åka runt på politikerutfrågningar med riksdagskandidater och höra vad de har att säga om skatteflykt från fattiga länder. Förhoppningen är lyfta frågan och få Sverige att ta en ledande roll mot skatteflykten.

– Länder som Sverige ger miljarder kronor i bistånd. Men under bordet tillåter de ramverk som gör att skatteflykt förekommer, och att utvecklingsländerna förlorar sju gånger mer än vad biståndet ger, säger Alvin Mosioma.

Tax Justice Network Africa har i sju år arbetat med att få beslutsfattare och invånare engagerade och diskutera en lösning på problemet. De menar att det finns saker att göra på nationell nivå, även om vissa delar måste lösas internationellt.

Ansvaret ligger enligt Alvin Mosioma även hos enskilda västerländska länder som måste se till att samordna sin biståndspolitik med sin ekonomiska politik. Länderna i väst måste börja fråga sig hur de ska hjälpa utvecklingsländerna att stå på egna ben om de inte tänker införa policys för att stoppa den här typen av problem.

– De som har nyckeln till hur företagen måste redovisa sina affärer är de rika länderna i norr. OECD, EU och G20 är de starkaste organen för att reglera lagarna om hur redovisningen hos internationella företag ska se ut. Det handlar inte om att man ska blanda sig i företagens affärer. Men det handlar om att staten i alla länder har en skyldighet att tillsätta regleringar som gör att deras företag inte kan komma undan med skatteflykt.

Stina Bergdal

Tip a Friend heading