Go to main navigation
Sockerrörsarbetare i Brasilien.

Andra AP-fonden ska ha investerat stora belopp i en fond som medverkat till landgrabbing för bland annat sockerrörsodling i Brasilien (männen på bilden har inget med händelserna i artikeln att göra). 

Foto: Celio Méssia/Världsbanken

Andra AP-fonden stödjer landgrabbing i Brasilien

Andra AP-fonden ska enligt en ny rapport vara inblandade i uppköp av mark i Brasilien där man kringgått brasiliansk lagstiftning och bidragit till att fattiga bönder förlorat sin inkomst. “Det är en väldigt allvarlig sak”, säger Annelie Andersson, ordförande för Latinamerikagrupperna som har tagit fram rapporten.

Amerikanska, kanadensiska och svenska pensionspengar har investerats i en gemensam fond för jordbruksmark (TCGA) som genom sina markköp i Brasilien bryter mot brasiliansk lagstiftning kring utländska investeringar. Det framgår i rapporten Foreign Pension Funds and Land Grabbing in Brazil som har gjorts av Latinamerikagrupperna i samarbete med organisationerna Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, GRAIN och Inter Pares.

TCGA anklagas för att ha skapat en komplicerad företagsstruktur som gör det möjligt att kringgå brasiliansk lagstiftning för investeringar i jordbruksmark. Något som bidrar till att fattiga bönder förlorar sin mark och därigenom sin inkomst.

– Brasilien har infört en lagstiftning som begränsar storskaliga jordbruk just för att man har sett att det har börjat bli ett problem med utländska aktörer som gör omfattande investeringar i jordbruksmark, säger Annelie Andersson.    

Landgrabbing genom våld  

TCGA har även köpt mark i de två regionerna Maranhão och Piauí i Brasilien av en affärsman, som enligt Annelie Andersson är ökänd för att använda sig av landgrabbing.  

– Den här affärsmannen står anklagad för att använda sig av våld och olagliga papper för att tillskansa sig markområden i Brasilien som han tar över och sedan säljer vidare till andra aktörer, säger Annelie Andersson.  

TCGA:s markköp i Maranhão och Piauí väcker många frågor.

– Även om köpen i sig är legala så måste man se bakåt. Både TCGA och Andra AP-fonden hävdar att de noga ser över tidigare ägare och att de följer principerna för ansvarsfulla investeringar, men det här avslöjandet skapar stora frågetecken kring hur hållbart de egentligen agerar, säger Annelie Andersson.

30 procent av investeringarna

Det amerikanska lärarförbundets försäkringsfond TIAA-CREF, som förvaltar TCGA, är världens största investerare i jordbruksmark. Tillsammans med bland annat Andra AP-fonden har de utformat principerna för ansvarsfulla investeringar i jordbruksmark som är till för att öka hållbarheten och transparensen i sektorn.

Andra AP-fondens investeringar i Brasilien utgör trettio procent av fondens totala investeringar i jordbruksmark. Tidigare har de fått kritik från Swedwatch för att inte vara tillräckligt transparenta kring sina investeringar i landet. Något som Ulrika Danielson, kommunikationschef för Andra AP-fonden, menar att fonden är.  

– Vi har jobbat med ansvarsfullt jordbruk under lång tid och vi var med och tog fram principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk. Vi rapporterar årligen på dessa principer. Från och med i år så görs också tredjepartsrevisioner av jordbruken i Brasilien, säger Ulrika Danielson.

Hon menar även att Andra AP-fonden endast investerar i mark som redan utgörs av storskaliga jordbruk.

– Andra AP-fondens strategi vad gäller jordbruksinvesteringar är att investera i storskaliga jordbruksfastigheter i länder med tydliga legala strukturer. TCGA förvärvar inte mark från mindre familjejordbruk, säger Ulrika Danielson.

Andra AP-fonden brister i öppenhet

Trots att Andra AP-fonden menar att de är transparanta i sin redovisning anser Annelie Andersson att det fortfarande finns brister i hur öppen fonden är med information om sina investeringar.

– Vi har fått gräva i flera år för att få reda på specifikt vilken mark det är som de har köpt eftersom de inte velat lämna ut den informationen till oss. De menar att vi ska lita på att de gör ansvarsfulla investeringar, men när vi sedan kan visa på den här typen av avslöjanden så blir det tydligt att det finns behov av större öppenhet, säger Annelie Andersson.

Nu kräver Latinamerikagrupperna tillsammans med de andra organisationerna som har gjort rapporten att TCGA ska lämna tillbaka marken som har köpts. Fonden bör också, enligt Annelie Andersson, ta ansvar för de lokala bönder som har förlorat sitt jordbruk till följd av uppköpen.    

Text: Amanda Saveland

 

Tip a Friend heading