Go to main navigation
Unknown.png

Foto: Infografik: OmVärlden/Tobias Rydén

NYHET

Palestina tar emot mest svenskt bistånd per capita

OmVärlden har tittat på hur Sveriges bistånd 2014 fördelade sig per person i de tio länder som tog emot mest svenskt bistånd. Palestina får långt mer bistånd per capita än något annat land. “Palestina är otroligt biståndsberoende”, säger Ulrika Modéer, statssekreterare för biståndet.

Av de tio länder som Sverige gav mest bistånd förra året sticker Palestina inte bara ut för att landet per capita får nästan dubbelt så mycket bistånd som Somalia, som kommer på andra plats, och 50 gånger mer än Bangladesh, på tionde plats. Palestina är också det av länderna som, enligt FN är mest utvecklat, långt mer än till exempel Zambia och Bangladesh.

Enligt biståndsministerns statssekreterare Ulrika Modéer är det inte alltid de fattigaste människorna som får bistånd. 

– Inte generellt. Vi säger att bistånd ska ges till de fattigaste människorna, men det finns ett bredare perspektiv på fattigdom som innefattar till exempel även demokrati och mänskliga rättigheter. 

Varför får fattigare länder, som Demokratiska republiken Kongo och Bangladesh förhållandevis lite bistånd från Sverige?

– När vi planerar bistånd, till exempel till Bangladesh tittar vi på vad Sverige har för roll, vilka andra givare som finns där och vad landets regering har för utvecklingsplan.  Sedan frågar vi oss vad bistånd från Sverige har för mervärde i den kontexten, och där kan man komma fram till att det inte är tillräckligt stort och att det finns andra som gör det bättre.

Varför får då Palestina en så stor andel bistånd per person?

– Sverige har ett enormt engagemang i Palestina och det visar även den här regeringens beslut att erkänna Palestina som stat. Palestina är ett otroligt biståndsberoende land och jag tror att vi kan bidra med att reformer införs som en del av fredsprocessen. 

Palestina, men även till exempel Zambia, har en förhållandesvis rätt god utveckling. Tar ni hänsyn till det i biståndsbedömningen?

– Fattigdom är som sagt inte den enda parametern för vår bedömning. Vi tittar på demokratifrågor, hur konflikten ser ut och på utbildningsbehov. I den pågående konflikten mellan Israel och Palestina behöver den palestinska myndigheten kapacitet för att ta det ansvar som ska leda till en tvåstatslösning.

Kommer biståndet att fördelas annorlunda nästa år?

– Vi gör inga större omprioriteringar eftersom bistånd är långsiktigt. Vi ser dock att det finns en grupp svaga och sköra stater i Afrika, till exempel Somalia, som inte haft den positiva utvecklingen som andra i området. Det är länder som behöver en större del av långsiktigt och uthålligt biståndet.  

Är det några som kommer förlora sitt stöd sitt?

Det är inget jag kan svara på nu, vårt policyramverk för svenskt bistånd kommer att presenteras till riksdagen nästa vår. Det finns biståndsländer, som Colombia, där vi ser över om bistånd är rätt väg. Colombia är ett tämligen rikt land är inte beroende av bistånd. Kommer de i mål med fredsarbetet kommer vi säkert att ha fortsatta relationer, men inte med bistånd som idag.

På vilket sätt kommer krisen i Syrien påverka fördelningen av bistånd?

– Vi tar fram en ny Syrienkrisstrategi och ger utvecklingsbistånd till grannländer som inte har varit biståndsländer tidigare för att det ska kunna hantera problem regionalt. Annars är det svårt att jobba med annat än humanitärt bistånd i många av de svaga och krigsdrabbade staterna.

Text: David Grossman

OmVärlden har utgått från openaid.se för att göra sammanställningen.

Tip a Friend heading