Go to main navigation
ilo-imformellt-arbete.jpg

70-80 procent av världens arbetskraft finns i den informella ekonomin. FN-organet ILO:s Rekommendation 204 innehåller en rad förslag om hur det kan skapas tryggare arbets- och inkomstförhållanden inom sektorn. På bilden en gatuhårsalong i Vietnam.

Foto: Johan Resele

nyhet

LO-kritik: Sida vet för lite om arbetares utsatta situation

Hur ska världens många rättslösa arbetare få bättre villkor? Den frågan har väckt debatt mellan Sida och LO, efter Sidas kritik mot en ny rekommendation från ILO.
– Sidas inställning är märklig. Det handlar ju om att åstadkomma anständiga jobb för utsatta människor, menar Oscar Ernerot, LO:s representant i ILO:s beslutande organ.

Rekommendation 204 från FN-organet ILO innehåller en rad förslag om hur den stora majoritet människor som arbetar inom den så kallade informella ekonomin ska få tryggare arbets- och inkomstförhållanden och på sikt bli del av den formella, reglerade ekonomin. I låginkomstländerna handlar det om hur gatuförsäljare, skoputsare, daglönare och andra som har tillfälliga jobb med osäkra inkomster ska få del av socialt och arbetsrättsligt skydd. Hela 70-80 procent av arbetskraften globalt finns i den informella ekonomin.

ILO-förslaget skickades ut på remiss av den svenska ILO-kommittén, och svaren har nu kommit in. Ett av de cirka tio remissvaren sticker ut – det från Sida.

Sida anser att rekommendationen ”har begränsad relevans” och att en eventuell tillämpning i låginkomstländer bör ske med ”stor försiktighet”.  Detta trots att rekommendationen redan har antagits av ILO:s styrelse i Genève med representanter för regeringar, arbetstagare och arbetsgivare från ILO:s 185 medlemsländer.

”Sida vill fästa ILO:s uppmärksamhet på att rekommendation 204 har begränsad relevans för att komma tillrätta med problemen i många låginkomstländer, särskilt i Sub-Sahariska Afrika. Det gäller särskilt dess potentiella bidrag till fattigdomsminskning och att uppnå SDG 8 om hållbar, inkluderande tillväxt, produktiv och anständig sysselsättning” skriver Sida bland annat. SDG 8 är ett av de nya utvecklingsmål som FN:s medlemsstater enats om och som ILO fått i uppdrag att övervaka.

Redan antagen rekommendation

Oscar Ernerot är LO:s representant i den svenska ILO-kommittén och i ILO:s beslutande organ i Genéve. Han är förvånad över Sida-kritiken.

– Vi från den fackliga sidan är glada för rekommendationen. Tillsammans med andra insatser stärker den arbetet för anständiga arbetsförhållanden globalt.  Man kan få intrycket att Sida behöver mer kunskap om arbetstagarnas mycket utsatta situation i världen och vad som krävs för att tackla den, menar Ernerot.

Att Sida kritiserar en redan antagen ILO-rekommendation tycker han också är märkligt. Normalt brukar remissinstanserna kommentera hur tillämpningen överensstämmer med gällande nationella lagar och regler – inte innehållet.  

– Sida undergräver ILO:s ställning här hemma om man kritiserar redan tagna ILO-beslut. Synpunkter ska framföras innan rekommendationen antas av ILO – inte i efterhand.

Gun Eriksson Skoog är ämnesföreträdare för sysselsättningsfrågor på enheten för tematiskt stöd på Sida. Hon understryker att Sida inte delar Oscar Ernerots uppfattning att remissinstanserna enbart ska svara på hur nya ILO-regler kan tillämpas i Sverige. Istället bör man dela med sig av de expertkunskaper man har i ämnet, vilket för Sidas del gäller låginkomstländer. Och det gör man också i remissvaret, framhåller hon, och betonar att Sida även framförde dessa synpunkter under arbetet med rekommendation 204.

– Grundproblemet i de här länderna är inte att det finns en stor informell sektor, och därför är lösningen inte att formalisera dessa jobb. Det gör vi tydligt i vårt remissvar.

– Frånvaro av anständiga arbetsvillkor är förvisso ett dilemma. Men grundproblemet är i regel bristen på produktiv sysselsättning, alltså arbeten som folk kan försörja sig på. Och produktiv sysselsättning är ofta en förutsättning för anständiga arbetsvillkor.

Bristande kunskap?

Oscar Ernerot menar också att Sidas kunskaper när det gäller arbetares utsatta situation globalt brister. Ligger det något i den kritiken? I Sidas nätverk, Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD, som diskuterar frågor som rör anständiga arbeten (decent jobs), arbetsrättsliga frågor, social dialog och relationen mellan arbetsmarknadens parter ingår representanter för ett 20-tal företag och några expertorganisationer – men arbetstagarsidan saknas helt.

Går det att få kunskap om dessa frågor utan att ha med företrädare för till exempel de fackliga organisationerna?

– SLSD har bidragit till att bygga starka relationer, öka kunskapen om hållbar utveckling och till samarbeten mellan ILO och svenska företag, säger Gun Eriksson Skoog.

– Syftet är att dela kunskap och förstärka alla aktörers arbete för hållbar utveckling mot de nya globala målen. Men SLSD är bara ett exempel på Sidas breda arbete för att främja hållbar och inkluderande tillväxt i enlighet med utvecklingsmål 8. Vi vill gärna fördjupa dialogen med de fackliga organisationerna framöver. Viss dialog har redan inletts, bland annat med IF Metall.

Samarbete

Nu ska Sida tillämpa den nuvarande regeringens inriktning med en Global Deal i biståndet – ungefär den nordiska modellen med partssamverkan i arbetslivet. Vad innebär det för Sida?

– Vi arbetar redan nu för såväl produktiv sysselsättning som anständiga arbetsvillkor, social dialog och arbetares rättigheter, i Global deals anda, på många olika sätt. Vi har också ett omfattande samarbete med ILO och ger ett betydande stöd till det fackliga biståndsorganet Union to Union. Vi kommer fortsätta att utveckla detta arbete, avslutar Gun Eriksson Skoog.

Den svenska ILO-kommittén delar inte Sidas uppfattning om ILO:s rekommendation 204, utan slog fast vid sitt möte den 27 januari i år att den är ”ett välkommet instrument för att stödja övergången från informell ekonomi till formell ekonomi i medlemsländerna.”

 

Agneta Carleson

Tip a Friend heading