Go to main navigation
Insamlingsbössa

2015 blir ett rekordår för svensk insamling. Svenska Röda Korset ökar sin insamling med 126 miljoner jämfört med 2014, och antalet frivilliga som skänkt sin tid har ökat med 13 procent på samma tid.

Foto: Peter Rubin/Röda Korset

nyhet

Nytt rekordår för svensk insamling

Aldrig förr har vi skänkt så mycket pengar som under 2015. Nu söker sig allt fler internationella insamlingsorganisationer till Sverige för att ta del av den växande kakan. Det gör att marknaden förändras och konkurrensen ökar.

Enligt ännu opublicerade siffror från Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) förväntas 2015 bli ett nytt rekordår för insamling i Sverige.

– Vi kan se att givandet har ökat betydligt jämfört med 2014, inte bara inom ramen för flyktingsituationen, utan även givandet för helt andra ändamål, säger Maria Ros Jernberg, generalsekreterare på FRII.

Varje år skänker hushållen ungefär 0,3 procent av sin totala konsumtion, vilket 2014 motsvarade 6,1 miljarder kronor. Nu kommer 2015 att slå alla tidigare rekord. Exakt hur mycket vill inte FRII säga i dagsläget. De officiella siffrorna släpps först i juni 2016.

De rika en outnyttjad resurs

Hur kommer det sig då att givandet ökar? En anledning är att Sveriges BNP växer. En annan anledning är att andelen riktigt rika ökar i Sverige. De är vad insamlingsorganisationer kallar en ”outnyttjad resurs” – de ger nämligen inte alls lika mycket pengar som andra rika i västvärlden.

– Sverige är också ett intressant land för många insamlingsorganisationer att verka i eftersom Sverige har ett så gott internationellt rykte i biståndssammanhang. Många vill vara med och påverka genom att nätverka och visa närvaro i Sverige, fortsätter Maria Ros Jernberg.

Flera nya organisationer har de senaste åren öppnat kontor i Sverige, andra har förstärkt sin närvaro. Amref Flying Doctors med huvudkontor i Nairobi arbetar med att förbättra förhållanden för hälso- och sjukvård i afrikanska länder söder om Sahara. Organisationen har funnits i Sverige sedan 1976, men har de senaste åren gjort en stor nysatsning att möta branschens nya förutsättningar.

Kommersialisering snedvrider bilden

Maria Lannér, styrelseledamot på Amref, menar att insamlingsbranschen har förändrats kraftigt de senaste åren. En ny typ av kommersiell marknad har växt fram där reklamkampanjer och konkurrens gör att insamlingsorganisationer måste marknadsföra sig mer aggressivt. Det kan leda till att bilden de förmedlar blir snedvriden.

– Det är en balansgång. Vi på Amref vill göra något åt den fattigdom och de problem som finns. Samtidigt är det viktigt att vi ger en uppdaterad bild av Afrika. Vi kanske inte bara kan visa den positiva bilden, men vi kan vara en brygga mellan det positiva och det negativa, säger Maria Lannér.

Sightsavers grundades 1950 och arbetar med att förebygga och behandla blindhet i 37 länder. 2013 registrerades organisationen i Sverige och sedan dess har 4 000 personer anmält sig som givare. Ylva Pettersson, projektledare för Sightsavers Sverige, är positiv över antalet givare, men konstaterar samtidigt att reaktionerna varit blandade:

– En del har ringt och gråtit i telefon efter att ha sett reklamfilmen och en del har varit förbannade för att den varit för grov, men det är ett sätt att få folk att vakna. Man måste visa verkligheten, säger Ylva Pettersson.

 

Björn Widmark

 

Tip a Friend heading