Go to main navigation
Guatemala Sepur Zarco-målet

Den 26 februari 2016 dömdes två militärer för att ha utnyttjat mayakvinnor som sexslavar under inbördeskriget – en historisk dom enligt många.

Foto: Josue Decavele/TT

Nyhet

Seger för mayakvinnor – brott mot mänskligheten

I en historisk dom fick de mayakvinnor som mördats, våldtagits och plågats under Guatemalas inbördeskrig, äntligen upprättelse. 
– Det är historia, ett stort steg för kvinnor, och framför allt för offren, säger Rigoberta Menchu, vinnare av Nobels fredspris 1992, på plats under rättegången.

Den 26 februari 2016 dömdes överstelöjtnant Francisco Reyes Girón till 120 års fängelse, och den före detta militära kommissionären Heriberto Valdez Asij till 240 års fängelse för brott mot mänskligheten.

Direkt via länk på webben, eller på plats, kunde allmänhet och anhöriga till offren i Sepur Zarco-målet, ta del av domen. Rättssalen var fullsatt, jubel och slagorden ”rättvisa, rättvisa” bröt ut när domen lästes upp, rapporterar BBC.

Historisk dom

Domen ses som historisk av flera bedömare. Det är den första nationella dom som slår fast att sexuellt våld användes systematiskt under inbördeskriget, som varade mellan 1960-1996.

De åtalade var verksamma på den militärbas för ”vila och rekreation” som fanns i Sepur Zarco, i Guatemala när gränsen till Honduras. Under sex år på 1980-talet fördes kvinnor från urbefolkningen maya q’eqchi’  som bodde i omgivningen, till basen där de tvingades till sexuellt slaveri och hushållsarbete. En del av kvinnorna hölls fångna tills militärbasen stängdes ner 1988. De tvingades rapportera till militärerna var tredje dag och under sina ”skift” våldtogs de, tvingades städa och laga mat till soldaterna.

I de 20 förhör som hållits har elva kvinnor vittnat om övergreppen, men deras identitet har skyddats från allmänheten. I decennier har representanter för kvinnorna krävt att de skyldiga ska straffas.

– Vi våldtogs, allt det här hände, säger Demesia Yac, 70, talesperson för de drabbade. 

Heriberto Valdez Asij var delaktig i de paramilitära styrkor som utförde uppdrag åt armén, och dömdes till 240 år för brott mot mänskligheten och bortförande av sju män. Överstelöjtnant Francisco Reyes Girón dömdes för att ha hållit 15 kvinnor som sex- och hushållslavar, och för att ha dödat Dominga Cuc Cocand och hennes två döttrar.

Våldtäkt som vapen

Med domen befästs det faktum att våldtäkt systematiskt användes som vapen i kriget i Guatemala. Våldtäkter och sexuella övergrepp som ett strategiskt vapen uppmärksammades även i krigsförbrytartribunalen efter kriget i forna Jugoslavien, och klassas i dag som ett av de allvarligaste krigsbrotten och brott mot mänskligheten, enligt stadgan för den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag. 

Domstolen i Guatemala beslutade också om ett skadestånd på en miljon dollar till kvinnorna.

– Vi domare i denna rättegång är övertygade om att kvinnornas vittnesmål om våldtäkterna är korrekta. Våldtäkt är ett vapen i krig, det är ett sätt att attackera landet, där kvinnorna ses som militära mål, sa domaren Yassim Barrios till Global News. 

I den 90 minuter långa uppläsningen av bevisen uppgav Barrios att det primära syftet med arméns närvaro i Izabal-området 1982 inte var att bekämpa gerillan, vars närvaro var närmast obefintlig, utan att rensa området på småbönder och stärka storgodsägares markinnehav.

Militärkommissionärens uppgift var att uppvigla bönder mot bönder genom att etablera och kontrollera bybaserade självförsvarspatruller (som i Guatemala fick namnet PAC). Det skedde med förevändning att URNG-gerillan hotade.

Våldet eskalerade snabbt, tusentals fattiga familjer flydde till skogs och många mördades. Flera kvinnor – idag 60-70 år gamla – blev slavar medan flera av deras män dödades. 

Många i Guatemala ser domen som en viktig seger i arbetet mot straffriheten.

– Det är en fantastisk seger för de elva kvinnor som har kämpat för rättvisa i 30 år, säger Erika Guevara-Rosas på Amnesty International.

Domstolen slog också fast att den 26 februari från och med nu ska vara en nationell dag för offer av sexuellt slaveri, och militären ålades att, förutom de individuella skadestånden, bygga en hälsoklinik i närheten av platsen där övergreppen skedde.

Många är nu oroliga att domen ska överklagas och till slut hamna hos den ifrågasatta konstitutionsdomstolen.

 

Jocke Nyberg/

redaktionen OmVärlden

Tip a Friend heading