Go to main navigation
tito-topp.jpg

Vänster: I staden Užice flyttades den fem meter höga bronsstatyn av Tito 1991 från stora torget till historiska museets bakgård. Höger: Utanför staden finns flera monument till minne av partisanernas motståndskamp under andra världskriget.

Foto: Wikimedia

KULTUR

Titostalgisk? Du är inte ensam

Från hyllad landsfader till omkullvällt och undangömd staty – och vidare in i souvenirbutiker och konstgallerier. Personkulten kring den jugoslaviska socialistledaren Tito hade en dipp efter 90-talets krig ­– men sedan dess tycks hans popularitet växa för varje år.
– Nu ersätts de gamla marmorstatyerna av virtuella och kommersiella statyer av Tito, säger Mitja Velikonja som skrivit boken ”Titostalgia”.

Josip Broz – Jugoslaviens ledare från 1945 fram till sin död 1980, och mer känd som Tito – verkar ha återuppstått. Den tidigare ideologiska "titoismen" är tillbaka i en kommersiell och kulturell skepnad och återfinns i souvenirbutiker, på husväggar, i kulturevenemang – och nu börjar till och med undangömda monument att flyttas fram ur skuggorna igen.

Ett exempel hittar vi i den serbiska staden Užice, (en gång känd som "Titos Užice", eftersom den var den första plats under andra världskriget som Tito och hans partisaner befriade). Här bestämde sig nämligen myndigheterna för att ställa tillbaka den fem meter höga bronsstatyn av Tito, som hade avlägsnats 1991 från stora torget i staden.

"Inte ens de mest hårdnackade motståndarna till den jugoslaviska socialismen kan förneka Titos bidrag i omvandlingen av Užice till en modern stad. Nu är tiden inne för Tito att få respekt för sin insats för staden”, skriver den serbiska dagstidningen Blic. Dessutom hoppas man på att statyn ska generera turism och inkomster.

– Jag tror att tillbakaställandet av statyn har ett symboliskt värde kring fenomenet av vördnad av Tito – först under perioden av  ”hans” Jugoslavien 1945-1991, och sen nu, i staterna som bildats från 1991 och framåt, säger den slovenska sociologen och författaren Mitja Velikonja som skrivit boken Titostalgia, till OmVärlden.

Enligt honom var "figuren Tito" en symbolisk korsning av de två huvudideologierna i Jugoslavien: multikulturalism och socialism. Men med 90-talets krig ersattes de av motsatsen: etnisk nationalism och nyliberalism.

När de unga nya demokratierna i det forna Jugoslavien skulle etablera sig under 1990-talet var ett vanligt drag att ändra alla gatunamn som bar Titos namn, och riva statyer och monument av honom. Tito förflyttades till historiens soptunna.

­– Då flyttade titoismen in i de informella rummen istället; i den alternativa kulturen, cybervärlden och konsumtionen. Där ersattes marmorstatyerna istället av virtuella, konstnärliga eller kommersiella statyer av Tito, säger Velikonja.

Populär igen

Men undersökningar visar nu att Titos popularitet är på tillbakagång i hela det forna Jugoslavien. Det märks inte minst i sociala medier, men också på städernas klotter och graffitti-målningar som ofta talar om hur Tito ville folket väl, jämfört med dagens egoistiska makthavare.

– Förklaringen är väldigt enkel, säger en representant för Anti-fascist Union of Serbia till OmVärlden.

– Det räcker med att jämföra livskvalitén i landet under Titos tid och idag. Skillnaderna är enorma..

Tatomir Toroman, föreståndare vid Museum of History of Yugoslavia, håller delvis med.

– Efter inbördeskriget och två och ett halvt årtionde av misslyckad övergång är det svårt att förneka att det socialistiska Jugoslavien lyckades med mycket. Därmed har kritiken mot Tito och socialismen kommit att bli allt mindre kategorisk, säger han.

Toroman menar att 20 år efter andra världskrigets förödelse i Jugoslavien, så hade Tito fått landet på fötter igen, men 20 år efter 90-talets krig, dvs idag, så har de nuvarande makthavarna misslyckats med att återuppbygga de nya länderna i det som innan var Jugoslavien.

Och när flera av länderna på Balkan idag är bokstavligen inhängnade av taggtråd och det europeiska projektet verkar vara på väg in i en återvändsgränd, så känns löften om ett framtida EU-medlemskap mest som ett cyniskt skämt.

Är det då egentligen så konstigt, som den franska filosofen Alain Badiou frågar sig, att många åter ser det jugoslaviska socialistprojektet som en inspiration för Europa och vår egen tid?

 

TITOSTALGICA TOUR

Här är platserna du inte får missa om du vill ta dig en Tito-nostalgisk tur på Balkan:

I JABLANICA i centrala Bosnien-Hercegovina gjorde Titos partisaner framgångsrika erövringar 1943. Bland annat sprängdes en järnvägsbro vars rester nu är en sevärdighet. Händelsen skildras i den mest påkostade Jugoslaviska filmen någonsin, ”Battle of Neretva” från 1969.


TJENTIŠTE, i Bosnien-Hercegovina, var centrum för slaget vid Sutjeska våren 1943, där Titos partisaner lyckades bryta sig ut från en omringning men med en enorm mänsklig förlust. Här finns flera stora minnesmonument i sten. Platsen var medvetet bortglömt under lång tid men har nyligen renoverats. Slaget vid Sutjeska är förevigat i Stipe Delić’s film från 1973 med Richard Burton i huvudrollen som Tito.


UŽICE, i Serbien, var det administrativa centrumet för Republiken Užice, det första befriade området under andra världskriget och som organiserades militärt som en mini-stat. Republiken existerade bara under hösten 1941. Utanför staden finns en minnesanläggning värt sitt besök.


 

KUMROVEC, en by med 250 invånare i norra Kroatien, är Titos födelseort. De stora attraktionerna här är hans födelsehus och en bronsstaty av honom. Varje år i slutet av maj (Tito fyllde år den 25 maj) arrangeras här ett stort evenemang med tusentals besökare.


 

 HOUSE OF FLOWERS, Titos mausoleum i Belgrad, är en integrerad del av Museum of History of Yugoslavia. Museet är det mest besökta i hela Serbien. Den 25 maj varje år vallfärdar tusentals ”pilgrimer” hit från alla delar av det före detta Jugoslavien.

 

 

Predrag Dragosavac

Översättning och bearbetning: Ania Janerud

 

Tip a Friend heading