Go to main navigation
podd16.jpg

Gun-Britt Andersson, tidigare statssekreterare för biståndet och numer bland annat viceordförande för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), Mats Sundsgren, OmVärlden, Anders Östman, tidigare Sida- och FN-anställd ekonom, och Jesper Bengtsson, tidigare chefredaktör på OmVärlden och numera för magasinet Tiden.

Foto: OmVärlden

UTVECKLINGSSAMTALET

Avsnitt 16: Gangnam Style eller Swahili sound - utveckling på gott och ont i Sveriges första biståndsländer

Vad är det som avgör om ett fattigt land utvecklas och tar sig ur fattigdomen? Bistånd? Sveriges första biståndsland, Sydkorea, brukar ofta lyftas fram som ett exempel på ett land som klarat sig utan bistånd, men var i själva verket en stor biståndsmottagare. Tanzania å andra sidan lyfts fram som skräckexemplet för biståndsberoende. Vad beror det på? Om det handlar detta avnitt av OmVärldens podd Utvecklingssamtalet.

 

Mellan 1956 och 1968 gav Sverige bistånd till Sydkorea, då ett av världens fattigaste länder. Det var också Sveriges första statliga biståndssamarbete med ett annat land. Idag är Sydkorea ett av världens rikaste länder och själv en stor biståndsgivare.

I Tanzania, som var Sveriges andra biståndsland har utvecklingen gått långsammare. Det är fortfarande ett av de fattigaste i världen, och ett av Sveriges största biståndsländer. Men makthavarna har också signalerat att nu får det vara slut på biståndsberoendet.

En av gästerna i detta avsnitt av Utvecklingssamtalet är den tidigare Sida- och FN-anställde ekonomen Anders Östman. Han menar att bilden av vad utveckling är har skiljt sig mycket åt mellan afrikanska och asiatiska ledare.

– De afrikanska ledarna trodde att man skulle göra ett slags quantumsprång, att man skulle gå från självhushållsjordbruk till ett industrisamhälle på nolltid.

Detta medan de asiatiska ledarna vurmade för jordbruket och såg det som en nödvändighet för utveckling. Gun-Britt Andersson, tidigare statssekreterare för biståndet och numer bland annat viceordförande för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), understryker att Sydkorea faktiskt genomförde en jordreform, vilket lade en god grund för det enorma utvecklingssprång som Sydkorea sedan gjorde på bara 30 år.

– Bistånd är viktigt, men det har fått alldeles för stor roll i debatten i vad det betyder för utveckling och inte utveckling. Det är en av de faktorer som påverkar, men är ofta väldigt marginell, säger Gun-Britt Andersson och lyfter även de starka civilsamhällena i de asiatiska länderna.

Förutom Gun-Britt Andersson och Anders Östman, båda med lång erfarenhet av biståndsarbete i Afrika, deltar också Jesper Bengtsson, tidigare chefredaktör för OmVärlden och numer för magasinet Tiden, i samtalet. Han besökte nyligen Sydkorea och mötte bland annat sydkoreanska biståndsarbetare. Samtalsledare är Mats Sundgren, också han tidigare chefredaktör för OmVärlden.

Lyssna på tidigare avsnitt av Utvecklingssamtalet. Och kom ihåg att du kan prenumerera på podden i din poddapp på telefonen eller i iTunes. Hör gärna av dig till redaktionen om vad du tycker om Utvecklingssamtalet.

 

Tip a Friend heading