Go to main navigation

Briefing

Anställda slår larm: Miljonslöseri på Idea

Demokratiinstitutet Idea ger generösa arvoden till en krets tidigare chefer och konsulter med oklara uppdrag. Samtidigt drar organisationen ner på demokratiprojekten. Det hävdar en grupp anställda som nu vill att verksamheten granskas.

Det Internationella demokratiinstitutet Idea ligger beläget på ön Strömsborg bara några hundra meter från Utrikesdepartementet i Stockholm. Alla sidor av det ståtliga kontorshuset från 1897 är omgiven av Mälarens vatten.

På den här platsen har Idea haft sitt huvudkontor i 17 år. Ändå är det få stockholmare som vet vad det är för verksamhet som pågår innanför fasaden. Frågan är om ens Ideas bidragsgivare, och de 27 medlemsstaterna, har full insyn. Verksamheten är toppstyrd och flera höga konsultarvoden, reseräkningar och löner har tills nu varit hemliga.

OmVärlden kan avslöja att Ideas chef, Vidar Helgesen, har delat ut välbetalda konsultuppdrag till en krets tidigare medarbetare utan att först göra upphandlingar. Konsulterna får arvoden på mellan 10000 kronor och 35000 kronor om dagen.

Konsulten Omar Backhet fick till exempel ett uppdrag som varade i 144 dagar utan upphandling. Efter det kunde han kvittera ut 1,6 miljoner kronor. Anna Lekvall, som tidigare var anställd på Idea, fick över en miljon kronor för att skriva en bok om bistånd och demokrati. Inte heller detta föregicks av en upphandling.

Flera andra konsulter anlitas år efter år för olika uppdrag åt organisationen. Det gäller till exempel sydafrikanen Peter Harris som sedan 1990-talet har haft en lång rad olika uppdrag för demokratiinstitutet.

Till en början fick han en lön på 497000 kronor om året för att vara tillgänglig en dag i veckan. Men efter att detta avslöjades av tidningen European Voice 2001 omvandlades anställningen till återkommande konsultuppdrag. Nyligen attesterade Idea en faktura från Harris på 142000 kronor för tio dagars arbete.

Uppgifterna om konsultkontrakten kommer från en grupp anställda på Idea som gemensamt har vänt sig till OmVärlden. De har begärt att få vara anonyma men har belagt sina påståenden med en omfattande sammanställning av dokument.

Gruppen ifrågasätter nyttan med flera av Ideas konsultkontrakt och menar att många uppdrag hade kunnat utföras gratis av den anställda personalen. De anser också att uppdragen alltid måste upphandlas i konkurrens och att det ska finnas öppenheten kring kontrakten.

Joan Sawe, tillförordnad generalsekreterare för Idea, hävdar dock att det är helt i sin ordning att handplocka konsulter utan upphandling. Trots att organisationen normalt följer EU:s rutiner för upphandling kan generalsekreteraren kringgå reglerna om han till exempel anser att en person har en unik kompetens eller om det är bråttom. I dessa fall finns det inte heller några takbelopp som avgör hur mycket som får betalas ut eller hur länge. Ideas regelverk är godkänt av Sverige och de andra medlemsstaterna.

– När ett samarbete med en konsult har fungerat bra finns det ingen anledning för oss att gå till någon annan eller att genomgå en upphandlingsprocess, säger Joan Sawe.

De många konsultarvodena är dock inte det enda som tynger Ideas ekonomi. OmVärldens källor påpekar att nya representationskontor har tagit pengar från arbetet med demokratiprojekten. Flera av institutets chefer har mycket höga resekostnader till destinationer där Idea saknar verksamhet eller för att de flygpendlar till arbetet från ett annat land. Institutet har också anlitat flera nya chefer samtidigt som deras föregångare omplaceras med bibehållen lön och oklara uppdrag. Ett sådant exempel är den tidigare personalchefen Antonie Vermeulen. Han omplacerades från Stockholm till Haag med en bibehållen skattefri lön på över 100000 kronor i månaden. Dessutom gick Idea med på att betala en del av hyran för det hus han redan ägde.

Officiellt har Vermeulen uppdraget att förhandla med myndigheterna i Nederländerna om att öppna ett representationskontor för Idea i Haag. Men OmVärldens källor ifrågasätter om detta verkligen behövs och att Vermeulens förhandlingar inte kan betraktas som ett heltidsjobb.

Idea har också öppnat ett nytt kontor i Bryssel till en kostnad av 3,2 miljoner kronor om året. Ändå har organisationen redan ett kontor i Bryssel sedan flera år.

Chef för det nya kontoret i Bryssel är Andrew Bradley. Han fick nyligen sluta på Idea i Stockholm efter att en utvärdering visat att han var olämplig som chef. Han flyttade då till Bryssel men fick behålla sin lön på 109000 kronor i månaden skattefritt. Omvärldens källor ifrågasätter även behovet av detta kontor.

Ideas biträdande generalsekreterare, Joan Sawe, anser däremot att representationskontoren behövs. Hon bekräftar att det redan finns ett kontor i Bryssel men att det är ett projektkontor som finansieras av EU. Det nya behövs för Ideas representation i staden eftersom EU kan vara en viktig finansiär av organisationens framtida arbete, hävdar hon. Samma sak gäller i Haag där organisationen nu behöver en heltidsanställd medarbetare.

– Haag vill vara ”the governace capital of the world”. Om man ser till vårt arbete med konstitutionsbyggande finns det väldigt bra nätverk där. Därför undersöker vi möjligheterna att öppna ett kontor i Haag, säger hon.

Joan Sawe avfärdar också påståendet om att Ideas satsningar på representationskontor och nya chefsbefattningar har ökat på bekostnad av demokratiprojekten. Enligt Joan Sawe har kostnaderna varit relativt oförändrade de senaste åren.

Detta strider mot uppgifterna från OmVärldens källor. De menar att räkenskaperna manipulerats för att dölja de ökade administrationskostnaderna. Flera tunga administrationskostnader har felaktigt bakats in i kostnaderna för demokratiprojekten. Därför vill de att en oberoende utvärdering görs av Ideas förvaltning, en så kallad systemrevision. Någon sådan har aldrig genomförts under institutets 17-åriga existens.

Däremot har en del utvärderingar gjorts av Ideas projekt och regionala program. I flera fall visar de på dålig styrning och otydliga resultat. Det gäller till exempel utvärderingen av Ideas insatser för politiska partier och i utvärderingen av stödet till arabvärlden. I den senare kritiseras också den omfattande användningen av konsulter.

Sedan Idea startade 1995 har Sverige varit den i särklass största finansiären. 2011 bidrog UD med 49 miljoner kronor från biståndsbudgeten. Genom ett beslut i riksdagen betalar Sverige dessutom hyran för kontorsbyggnaden Strömsborg. Men det faktum att Sverige bidrar med mest pengar innebär inte att Utrikesdepartementet har större inflytande än de andra medlemsstaterna. Alla medlemmar har en röst.

Tomas Brundin är Utrikesdepartementets representant i Idea. Efter att först ha gått med på en intervju med OmVärlden ändrar han sig och vill enbart svara skriftligt på alla frågor.

Är Idea är en effektiv organisation med bra balans mellan satsningar på programverksamheten och satsningar på management?

Idea kan påvisa en rad resultat, och inte minst processer man varit involverad i och där institutet spelat en nyckelroll, skriver han. Tomas Brundin påpekar också att Idea har erhållit erkännande vad gäller valprocesser, etablerat sig som en ledande mellanstatlig organisation när det gäller stöd till konstitutionsbyggande processer.

Enligt Tomas Brundin framförde Sverige 2008 ett krav på att en systemrevision skulle göras av Idea. Någon sådan gjordes inte men däremot gjordes en så kallad halvtidsöversyn 2009.

UD bedömer att denna halvtidsöversyn tillsammans med övriga mer verksamhetsinriktade utvärderingar var tillräckliga för att få till stånd nödvändiga förändringar och ökad effektivitet, skriver han.

Nils Resare

Tip a Friend heading