Go to main navigation
Gunilla Carlsson

Foto: Anette Nantell/TT

I fokus

Bokslut Gunilla Carlsson

Vid en pressträff den 17 september satte statsminister Fredrik Reinfeldt punkt för Gunilla Carlssons (M) tid som biståndsminister. Under sina sju år i regeringen har hon gjort en rad utspel och tagit initiativ till fler politiska reformer än någon tidigare biståndsminister. OmVärlden har listat några av de mest uppmärksammade. I de flesta fall saknas konkreta resultat.
  • Landkoncentrationen
    ”Antalet samarbetsländer har minskats till runt hälften för att koncentrera våra resurser till de länder som behöver dem mest, i stället för att som tidigare okontrollerbart kasta ut pengar i bottenlösa hål. Vi har gjort mer på tre år än vad som gjorts de senaste 40 åren.”
    Gunilla Carlsson i Expressen 2010-03-02

Kommentar:

Gunilla Carlsson lanserade för första gången sina planer på en landkoncentration under ett seminarium 2007. Idén hade varit på tapeten i flera år efter ett påpekande från DAC om att svenskt bistånd var alltför utspritt. En ambition att genomföra en landkoncentration fanns redan hos den socialdemokratiska regeringen men den lyckades inte.

Resultat:

Ingen landkoncentration har skett. Det visade en granskning 2010 som gjorts av Göran Holmqvist och Mats Hårsmar på Nordiska Afrikainstitutet. En jämförelse mellan 2005 och 2009 visade att den geografiska fragmentiseringen i stort sett var oförändrad. Senare svängde också Gunilla Carlsson själv i frågan. I mars 2013 sade hon till tidningen Riksdag & Departement att landkoncentrationen inte var så viktig.

 

  • Budgetstödet
    ”Budgetstödet har gjort att Sverige i åratal har pumpat in pengar i korrupta regimer. Vi måste tänka om. För att förtydliga biståndet kommer alliansregeringen under året att presentera en helt ny bi-ståndspolitisk plattform.”
    Gunilla Carlsson i SvD 2012-03-20

Kommentar:

Gunilla Carlsson har svängt fram och tillbaka i frågan om budgetstöd. I en debatt i riksdagen den 19 maj 2007 försvarade hon till exempel budgetstöd för att senare förkasta det. Den biståndspolitiska plattformen är fortfarande inte färdig.

Resultat:

 Svenskt budgetstöd och sektorbudgetstöd finns fortfarande kvar i flera länder.

 

  • Multistödet
    ”Genom åren har Sverige betalat ut miljarder kronor till multilaterala organisationer – utan att det funnits någon tydlig styrning av detta bistånd.” 
    Gunilla Carlsson i DN Debatt 2009-03-09

Kommentar:

I artikeln skrev biståndsministern att Sverige skulle sluta stödja FN-organet FAO som hon hävdade var toppstyrt och ineffektivt. Rege-ringen skulle också ompröva stödet till UNODC, UN-Habitat, Unifem och GEF. Tankarna om att koncentrera multistödet fanns redan under S-regeringen men inga konkreta åtgärder vidtogs då.

Resultat:

Sverige har fortfarande kvar stödet till alla de organisationer som ministern pekade ut och stödet till UNODC har ökats 2013.

 

  • Resultatagendan
    ”De som tycker att det är svårt att mäta resultat, är de som bidrar till pratbiståndet.”
    Gunilla Carlsson i Ekots lördagsintervju 2011-02-11

Kommentar:

Under 2011 började Gunilla Carlsson i allt högre grad efterlysa mätbara resultat i biståndet. I Ekots lördagsintervju pratade hon om att leverera spisar och tillsammans med Carl Bildt skrev hon i Aftonbladet att svenskt bistånd skulle rädda livet på 50000 kvinnor och 250000 barn fram till 2015. För detta ändamål satsade man en halv miljard kronor.

Resultat:

Gunilla Carlssons resultatagenda kritiserades hårt för att bygga på en alltför förenklad syn på biståndsresultat. Utspelen om spisar och minskad mödradödlighet var inte heller ordentligt förankrade hos Sida innan de lanserades.

 

  •  Korruptionen
    ”Jag är till exempel inte övertygad om att biståndet i sig aldrig göder korruption i de miljöer där vi är verksamma. Därför bedömer jag att det i biståndets värld i dag är ett omöjligt ansvar att förverkliga nolltolerans mot korruption.”
    Gunilla Carlsson på Newsmill 2009-08-24

Kommentar:

Gunilla Carlsson skrev vid flera tillfällen att utvecklingsländer och biståndsorganisationer bidrar till korruption. Hon kritiserade också Sida hårt för att de var för dåliga på att upptäcka och bekämpa korruption. Gunilla Carlsson inledde därför en kampanj mot korruptionen som bland annat resulterade i idén att göra alla handlingar om bistånd sökbara på nätet, det så kallade Open Aid, och en whistle blowing-funktion där vem som helst kan slå larm om oegentligheter.

Resultat:

 Långt ifrån alla dokument lades ut på Open Aid. Några mätbara resultat, som pekar på att dessa initiativ har minskat korruptionen, saknas.

  •  Enprocentmålet
    ”Vi vill ha ett golv på 0,7 procent av BNI. Det nuvarande enprocentsmålet duger inte som mätare på bra bistånd. Exempelvis kan vi inte alltid göra det som krävs på grund av alltför strikta regler för vad som får kallas bistånd.”
    Gunilla Carlsson i DN Debatt 2008-11-27

Kommentar:

I denna artikel som Gunilla Carlsson skrev med Per Schlingmann öppnade hon för att använda 0,3 procent av biståndsbudgeten till annat än regelrätt bistånd. Bland annat ville hon stödja demokratirörelsen i Ryssland, ett land som inte klassas som biståndsland. Det belopp som översteg 0,7 procent behövde alltså inte slaviskt följa DAC:s regler för vad som får kallas för bistånd. Gunilla Carlsson öppnade bland annat för att göra investeringar i svensk forskning mot hiv och för att finansiera fredsbevarande insatser med biståndspengar.

Resultat:

Gunilla Carlsson följde inte denna plan. Bara i några fåtal fall har hon använt biståndet på ett sätt som inte är förenligt med DAC:s regler. Däremot har hon kraftigt ökat de så kallade avräkningarna från biståndsramen vilket i praktiken har gjort att mer pengar har stannat i Sverige.

  • Näringslivet som biståndsförmedlare
    ”Bistånd ska hjälpa världens fattiga människor att förändra sin livssituation. För att ta fasta på utvecklingens verkliga drivkrafter, företagsamhet och innovation, måste biståndet bli bättre på att samverka med den privata sektorn.”
    Gunilla Carlsson i Göteborgsposten 2011-11-30

Kommentar:

Under åren har Gunilla Carlsson genomfört en rad åtgärder för att öka näringslivets deltagande i utvecklingsarbetet. Bland annat har hon initierat Sidas satsning Business for Development (B4D), hon har gett stora tillskott till det statliga riskkapitalbolaget Swedfund och hon har involverat Exportrådet (Business Sweden) i biståndsarbetet.

Resultat:

Att samarbeta med näringslivet visade sig vara komplicerat på flera sätt. Det har varit svårt att undvika så kallat bundet bistånd, där bara svenska företag gynnas. Det har varit svårt att skapa transparenta projekt och näringslivets intresse för att delta i utvecklingsarbetet har varit begränsat. Efter flera års försök är det fortfarande oklart vilka utvecklingsresultat satsningen på B4D har lett till.

Nils Resare

Tip a Friend heading