Go to main navigation
Burma

Foto: David Isaksson

Burma

Svenskstödd folkräkning får svidande kritik

En kommande folkräkning i Burma får hård kritik för att frågor om etnicitet och religion riskerar att bidra till spänningar och oro. Sverige, som ingår i den givargrupp som finansierar folkräkningen, säger att det finns risker men att fördelarna uppväger dem.

I slutet av mars inleds den första folkräkningen i Burma på 30 år. Sverige är en av tio givare som stödjer den viktiga processen genom FN:s befolkningsfond, UNFPA.

UNFPA får dock kritik för att folkräkningen ställer frågor om etnicitet och religion – potentiellt sprängstoff i Burma. Dessutom grundar sig folkräkningens indelning av etnisk tillhörighet på den burmesiska regimens föråldrade lista över landets ”135 raser” – en lista som är godtycklig och ”skrattretande”, enligt Svenska Burmakommittén och andra organisationer. Listan kan leda till felaktiga indelningar, vilket är viktigt eftersom etnisk tillhörighet i Burma är kopplad till olika rättigheter och politisk representation.

En annan potentiell källa till spänningar är att officiell statistik länge underskattat antalet icke-buddister i landet, enligt Burmakommittén. Om folkräkningen konstaterar att andelen muslimer i landet är större än vid den senaste folkräkningen så riskerar redan pågående anti-muslimskt våld att förvärras.

Burmakommittén vill tillsammans med bland andra International Crisis Group att frågorna om etnicitet och religion tas bort ur folkräkningen.

– Sverige har tidigare sagt att man bevakar den etniska frågan, men det är tydligt att de inte tittat på de här frågorna tillräckligt, säger Shantana Shahid, informationsansvarig på Svenska Burmakommittén.

Det går inte att utesluta att folkräkningen kan bidra till spänningar, men riskerna måste noga vägas mot fördelarna av att ha tillförlitlig statistik, anser AnnaMaria Oltorp, chef för Sveriges regionala utvecklingssamarbete i Asien.

– Vi tillsammans med övriga givare tar farhågorna på största allvar. Sverige har under hela processen tillsammans med andra givare drivit frågan om konfliktkänslighet och noga vägt potentiella vinster mot risker, säger hon.

Oron inför folkräkningen har inte minst framförts av olika minoritetsgrupper i Burma. Enligt AnnaMaria Oltorp hörs dock allt färre kritiska röster på plats i landet i takt med att UNFPA når ut med information om folkräkningen.

– Vi tycker att det är ett sundhetstecken att civilsamhällets aktörer kan och vågar framföra öppen kritik mot regeringens agerande. Det hade varit otänkbart för bara några få år sedan, säger hon.

På den blankett som ska användas i folkräkningen finns ett ”alternativ för människor att själva uppge sin etniska tillhörighet och trosuppfattning”, enligt AnnaMaria Oltorp, och ingen ska behöva legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet.

– Givarna har uppmuntrat regeringen att intensifiera dialogen i områden med etniska minoriteter för att förklara processen, bemöta den berättigade oro som finns och klara ut de eventuella missförstånd som finns kring folkräkningen, säger hon.

Det svenska stödet till folkräkningen uppgår till 49 miljoner kronor. I den svenska strategin för utvecklingssamarbetet med Burma står bland annat att det svenska biståndet i sin helhet ska i utformas ur ett konfliktkänsligt perspektiv, och att stor vikt bör läggas vid riskhantering på grund av den konfliktfyllda och snabbt föränderliga situationen i landet.

Anna Petersson Backteg

Tip a Friend heading