Go to main navigation
Mali

Foto: Julia Björne

Mali

Experter varnar för nya strider i Mali

Ett år har gått sedan franska trupper drev bort islamisterna i norra Mali och lyckades avsluta inbördeskriget i landet. Men många experter varnar nu för nya våldsamheter eftersom marginaliseringen av minoritetsbefolkningen i landets norra delar fortsätter, och inga politiska reformer har genomförts.

Delar av den tuaregiska minoritetsbefolkningen i norra Mali har sedan länge fört en kamp för att skapa en egen stat, och deras främsta argument har varit den politiska och ekonomiska marginalisering de upplevt.

Sedan 1990-talet har beväpnade tuareger utkämpat fyra uppror, och med hjälp av vapen som nådde landet i samband med det libyska inbördeskriget 2011 blev man mycket framgångsrika.

Året därpå utnyttjades dock upproret av al-Qaida-lojala grupper, som lyckades ta kontroll över stora områden i landets norra delar. Maliska regeringsstyrkor kunde dock i början av förra året slå tillbaka islamisterna med hjälp av franska soldater.

I juni förra året slöts en vapenvila där maliska regeringsstyrkor gavs rätten att ha soldater utstationerade i landets norra delar.

Men många analytiker hävdar att tuaregerna anser att den maliska regeringen inte har levt upp till sina övriga förpliktelser.

- De flesta tuareger ångrar den tillfälliga alliansen med extremisterna, men har på inga sätt försonats med regeringen i Bamako, säger J. Peter Pham, som är Afrikaexpert vid den Washingtonbaserade tankesmedjan Atlantic Council.

- Det har avgetts många löften om ökad utveckling och lokalt självstyre. Men den maliska regeringens strategi är helt enkelt att försöka muta rebellernas ledare – i stället för att hantera de underliggande orsakerna. Folket måste känna att de har något att vinna på att vara en del av staten, men än så länge gör de inte det.

Malis president Ibrahim Boubacer Keita undertecknade i helgen ett avtal med Mauretanien, där de båda länderna kom överens om att öka sitt gemensamma säkerhetsarbete i takt med att Frankrike drar tillbaka sina trupper från Mali.

Analytiker vid International Crisis Group, ICG, säger dock att säkerhetssituationen i Mali förblivit högst osäker. I en ny rapport varnar ICG för att "det akuta behovet av att stabilisera säkerhetssituationen" inte får förhindra genomförandet av verkliga "reformer och en verkligt inkluderande dialog om landets framtid".

Även företrädare för Internationella valutafonden, IMF, har uttryckt samma sak. IMF-chefen Christine Lagarde påtalade nyligen behovet av en mer "rättvis och inkluderande tillväxt" i landet, där alla landets medborgare ges möjlighet till utbildning och får ta del av "tillväxtens förtjänster".

Bristen på offentlig service och den svåra ekonomiska situationen i norra Mali har ökat regeringens impopularitet och på senare tid lett fram till flera protester. I slutet av november öppnade regeringsstyrkor eld mot civila som deltog i en protestaktion.

ICG uppmanar i sin rapport den maliska staten att satsa på att återuppbygga och förstärka rättsväsendet, sjukvården och utbildningssystemet i regionen. Dessutom menar rapportförfattarna att regeringen bör inleda utredningar om övergrepp och trakasserier mot civila som ska ha begåtts av armén.

I oktober rapporterade FN:s generalsekretare Ban Ki-Moon att närmare 65 procent av vårdcentralerna i de konfliktdrabbade områdena antingen är helt, eller delvis förstörda, medan hälften av skolorna är stängda.

Den maliska staten har vid flera möten talat om att försöka minska spänningarna i landets norra delar genom att ge tuaregerna ett ökat självstyre. Men enligt ICG:s nya rapport måste dessa möten "bli mer inkluderande", samt "resultera i snabba, konkreta åtgärder" - bland annat i form av att vissa statliga resurser slussas över till lokala myndigheter.

Väpnade grupper i norr har dessutom vägrat att delta i några försoningssamtal med företrädare för regeringen, med hänvisning till att statsmaktens företrädare inte är intresserade av någon verklig dialog.

Enligt Ban Ki-Moon har båda sidor brutit mot villkoren i vapenvilan genom "okoordinerade förflyttningar av trupper". Detta har enligt generalsekreteraren lett till fortsatta sammanstötningar mellan maliska styrkor och milisgrupper, samtidigt som det fortfarande förekommer "väpnade rövarband, nya jihidistiska attacker och våld mellan olika folkgrupper".

J. Peter Pham vid Atlantic Council menar dessutom att det fortfarande kan finnas fler än ett tusen militanta jihadister kvar i regionen.

- De bidar antingen sin tid genom att gömma sig bland folk eller uppe i bergen.

FN:s fredsbevarande styrka Minusma har spelat en viktig roll i Mali sedan den franska offensiven mot islamisterna. Rinaldo Depagne, chef för Västafrika vid ICG, säger till IPS att den FN-trupp bestående av 6 000 FN-soldater som finns i landet för närvarande inte är tillräckligt – utan att styrkan snarare borde bestå av fler än 10 000 soldater.

Bryant Harris/IPS

Tip a Friend heading