Go to main navigation
VALTEMP.jpg

Foto: Illustration: Martin Nicolausson/NU Agency

riksdagsvalet 2014

Klimatet – hetaste biståndsfrågan inför valet

För fyra år sedan stack Moderaterna ut som enda parti som inte stödde enprocentmålet – men har nu sällat sig till majoriteten. Det enda parti som nu nöjer sig med 0,7 procent är Sverigedemokraterna. Samstämmigheten mellan övriga partier är stor när det gäller den svenska biståndspolitiken – det är bara i klimatfrågan som åsikterna tydligt skiljer sig åt.

OmVärlden har fått ta del av en omfattande enkät som organisationen Diakonia gjort om utvecklingsfrågorna inför valet. Alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna ingår i enkäten. För C, MP, KD, S och V är det partiledarna själva som står för svaren, medan M och FP har svarat som parti.

Även om alla partier svarar att de stödjer enprocentmålet finns det fortfarande en viss laddning i frågan. Miljöpartiet ifrågasätter till exempel om vi verkligen ger 1 procent i dag. Partiet kritiserar skarpt att biståndet ”urholkas” genom att en växande del av pengarna stannar kvar i Sverige i form av så kallade avräkningar. Huvuddelen av avräkningarna går till flyktingmottagning, men även andra utgifter finns med här.

Språkröret Åsa Romson skriver att partiet ”ifrågasätter regeringens tolkning av de internationellt överenskomna OECD/DAC-reglerna för vad som kan kallas bistånd”.

Moderaterna, som sedan partistämman i höstas för första gången stödjer enprocentmålet, har trots allt en viss reservation kvar i sitt svar, där målet beskrivs som en trubbig lösning: ”Biståndets legitimitet måste baseras på vilka resultat vi uppnår, snarare än på vilka procenttal som vi kan redovisa.” Samtidigt vill Vänsterpartiet öka biståndet med ytterligare två miljarder.

Samstämmigheten är stor när det gäller flera andra frågor. Till exempel är alla partierna överens om att skatteflykt från fattiga länder måste motverkas. Hundratals miljarder dollar försvinner varje år, framför allt från medelinkomstländer men också från fattiga utvecklingsländer, när företag skatteplanerar och flyttar vinsterna utomlands – ofta till skatteparadis.

Samtliga sju partier svarar ja på frågan om Sverige ska ha en samlad strategi för att bistå utvecklingsländer att motverka skatteflykt. Alla, utom FP som nöjer sig med ett möjligen, säger sig vara beredda att arbeta för så kallad land-för-land-rapportering för företag i alla sektorer. Land-för-landrapportering innebär att företag måste rapportera sina vinster och skatter i varje land där de är verksamma så att myndigheterna i respektive länder får vetskap om hur mycket skatt som företagen är skyldiga att betala.

Till exempel svarar Moderaterna att ”Land-för-landrapportering kan vara ett verktyg att upptäcka internationell skatteflykt, till exempel genom att synliggöra att företag med stor försäljningsverksamhet i landet inte har betalat någon skatt där.”

Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg gläds över enigheten, men beklagar att han inte ser mer konkreta effekter i den faktiska politiken.

– När frågan om skatteflykt från fattiga länder kom upp på EU:s bord lade Sverige ner sin röst. I enkäten svarar man ja, vi vill ha en strategi för att hindra detta, men man agerar annorlunda i praktiken, kommenterar han.

Samma sak gäller att svenskt bistånd ska vara obundet – partierna är alla överens om att det är en viktig princip att biståndet inte ska vara knutet till köp av svenska produkter och tjänster. Men i en ny rapport redovisar Diakonia en rad konkreta exempel på biståndsinsatser som i praktiken varit öronmärkta för svenska företag och inte föremål för internationell upphandling.

– Det är ett sätt att främja svenska företag, trots att det blir dyrare för mottagarlandet. Vi har exempel på detta, bland andra statliga Swedpartnership, Swecare och DemoMiljö underlättar för svenska företag, till exempel via etableringsstöd, säger Bo Forsberg.

Den stora enigheten i enkäten tar dock slut när frågorna börjar gälla klimatpolitiken. När det gäller hur ambitiösa Sveriges utsläppsminskningar ska vara blir blockpolitiken tydlig. MP, S och V anger så kallade kvantifierade utsläppsmål till 2050 på minskningar på mellan 90 och 95 procent. Medan M, KD, FP och C talar om en ”vision om noll nettoutsläpp”. Nettoutsläpp är dock enligt Naturskyddsföreningen ett oklart begrepp som kan innebära utsläppsminskningar på mindre än 70 procent.

Vid klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 kom de rikare länderna överens om att avsätta 100 miljarder dollar årligen till fattigare länders klimatomställningsarbete. Sverige var ett av länderna som skrev under avtalet, som innebär att pengarna ska vara additionella, det vill säga att de inte ska tas från biståndsbudgeten. För Sverige skulle det innebära 2,1 miljarder kronor.

Alla partier utom Moderaterna säger ja eller möjligen till att anslå medel utanför biståndsbudgeten för att leva upp till klimatavtalen.

MP är det enda partiet som är berett att anslå hela summan 2,1 miljarder utöver biståndsbudgeten. Socialdemokraterna och Moderaterna säger nej till detta. Det gör också Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt – som dock är beredd att satsa 1,5 miljarder utanför biståndet. Övriga partier svara möjligen.

 De två högst prioriterade målen för svenskt bistånd, att bekämpa fattigdom och öka jämställdheten, finns inte med i enkäten. Varför har Diakonia valt att inte lyfta dem?

– Flera av frågorna är formulerade utifrån målet att bekämpa fattigdom, så det perspektivet finns med. Jämställdhetsfrågan har vi dock inte prioriterat den här gången – men det kanske vi kan göra nästa år. I år blev det ett större fokus på klimat i stället, svarar Bo Forsberg.

Sverigedemokraterna har alltså inte ingått i Diakonias enkät. I en intervju med OmVärlden i samband med EU-valet påstod SD-kandidaten Kristina Winberg att partiet vill ge 5,5 miljarder mer i bistånd än regeringen.

Den uppgiften stämmer dock inte med de motioner partiet har skrivit om sin biståndspolitik. I en motion skriver Sverigedemokraterna att de vill sänka biståndet till 0,7 procent av BNI. Från detta vill de ta bort avräkningarna för flyktingmottagande i Sverige och i stället ge dessa pengar till FN:s flyktingorgan UNHCR. Sammantaget vill alltså Sverigedemokraterna ge betydligt mindre bistånd än regeringen och övriga partier.

 Anki Wood

 

Tip a Friend heading