Go to main navigation
Riksrevisionen

Foto: Linus Hallgren

Riksrevisionen

Swedfund har fått för mycket pengar

Det statliga riskkapitalbolaget Swedfund har fått stora kapitaltillskott från biståndsbudgeten under senare år. Men bolaget har inte lyckats göra av med pengarna. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.

Regeringen har under senare år försökt öka det privata näringslivets deltagande i utvecklingsarbetet. Bland annat har man kraftigt ökat anslagen till riskkapitalbolaget Swedfunds investeringar i utvecklingsländer. Under åren 2009-2013 fick det statliga bolaget fått 1,8 miljarder kronor. Pengarna har tagits från biståndsbudgeten.

 Men en stor del av pengarna har inte använts. I slutet av 2013 fanns det 800 miljoner kronor kvar på bolagets bankkonto. Riksrevisionen menar att detta är ”anmärkningsvärt” och en dålig hushållning med statens resurser. Pengarna hade gjort mer nytta i annan statlig biståndsverksamhet.

Regeringen har inte heller varit öppna med att Swedfund har fått för mycket pengar. Trots att det länge funnits ett stort outnyttjat kapital i bolaget har inte detta nämnts i statsbudgeten, konstaterar Riksrevisionen.

Enligt Riksrevisionen har kapitaltillskotten kostat staten onödigt mycket pengar. För att få fram kapital till Swedfund innebär en räntekostnad för staten. Riksrevisionen anser därför att det hade varit bättre om Swedfund i stället själva hade lånat de pengar som behövdes för de investeringar de faktiskt har gjort. Denna modell används av liknande statliga riskkapitalbolag i andra länder.

Under senare år har Swedfund fått instruktioner om att styra upp sina investeringar så att de uppnår utvecklingseffekter och är socialt- och miljömässigt hållbara. Dessa etiska krav, tillsammans med en mer noggrann investeringsprocess, anses vara en orsak till att bolaget inte har kunnat öka sina investeringar i den takt som regeringen har önskat.

Swedfund får också kritik för hur de följer upp sina investeringar – en anmärkning som Riksrevisionen redan framförde 2009. Då ansågs inte bolaget kunna avgöra vilka utvecklingseffekter deras investeringar ledde till. Nu konstaterar revisorerna att uppföljningen har blivit bättre men att mycket fortfarande återstår att göra.

Idag gör Swedfund bara uppföljningar av en tredjedel av sina investeringar. Resultatet av denna tredjedel redovisas i statsbudgeten. Men Riksrevisionen anmärker på att det inte tydligt framgår av regeringens budget att detta bara är en del av Swefunds totala investeringar.

Det finns också mer att önska av Swedfunds utvärderingar av sina investeringar. Riksrevisionen konstaterar att det är Swedfunds egen personal som själva granskar sin verksamhet genom så kallad ”självutvärdering”. Detta medför en risk för både medvetna och omedvetna fel, skriver de.

Av denna anledning rekommenderar Riksrevisionen att Swedfund, likt andra biståndsaktörer, tar in oberoende utvärderare för att granska investeringarna.

I dagsläget är det alltså fortfarande svårt att avgöra om Swedfunds investeringar leder till utveckling eller inte. Riksrevisionen har inte heller undersökt detta i sin senaste granskning.

 Nils Resare

 

 Förtydligande

 Riksrevisionen har hört av sig till OmVärlden och anser att ett par formuleringar är otydliga eller missvisande i ovanstående text.

 – I slutet av 2013 hade bolaget 800 miljoner kronor kvar i likvida medel, pengarna stod inte nödvändigtvis på Swedfunds bankkonto.

– En del av de 800 miljoner kronorna hade kunnat göra mer nytta i annan biståndsverksamhet, inte alla pengarna som OmVärlden skrev.

– Riksrevisionen anser inte att det hade varit bättre om Swedfund själva hade lånat de pengar som behövdes för sina investeringar, men de föreslår däremot lånefinansiering som ett alternativ till dagens kapitaltillskott.

Tip a Friend heading