Go to main navigation
uniontounion.jpg

"Skammens gräns är nådd", säger Kristina Henschen, kanslichef på Union to Union, om regeringens besked om att inte mer än 30 procent ska tas av biståndet till flyktingmottagande.

Foto: Lina Karlsson

30 procent av biståndet till flyktingmottagande: “Skammens gräns är nådd”

Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens om hur mycket pengar som nästa år får tas av biståndet för flyktingmottagande. Gränsen sätts vid 30 procent. "Skammens gräns", säger Kristina Henschen, kanslichef på Union to Union.

Till Sveriges radio Ekot säger biståndsminister Isabella Lövin att regeringen “nu kommit överens om att kostnader för flyktingmottagande inte ska överstiga 30 procent av biståndet.” Vilket omvandlat i pengar blir cirka 13 miljarder kronor i nästa års biståndsbudget.

Enligt tidigare budgetförslag skulle 8,2 miljarder kronor av biståndet gå till flyktingmottagande i Sverige. Efter att Migrationsverket kraftigt höjt sin prognos för antalet ayslsökande nästa år signalerade finansminister Magdalena Andersson att de så kallade avräkningarna för flyktingmottagande kunde nå hela 60 procent, vilket ledde till en sällan skådad kampanj för att rädda det svenska biståndet. Röster höjdes bland företrädare för biståndsbranschen, ledarskribenter, forskare, ekonomer och även mottagare av svenskt bistånd utomlands.

Statssekreteraren försvarar beslutet

Även om gränsen nu satts till 30 procent, menar bland andra Kristina Henschen, kanslichef för biståndsorganisationen Union to Union och ordförande i paraplyorganisationen Concord Sverige, att skammens gräns är nådd.

“Överenskommelse nu om 30 procent i avräkningar på biståndet. Det är 30 procent för mycket. #skammensgräns”, skriver Kristina Henschen på sin Facebooksida.

Biståndsministerns statssekreterare Ulrika Modéer svarar Kristina Henschen på Facebook: “Ett tak om max 30% istället för den schablonmodell som hittills varit gällande. Det innebär en nedskärning på 6% jämfört med innevarande års budget.”

Ulrika Modéer skriver också: “Jag vet att det finns anledning till kritik mot systemet och därför har fokus varit på att gå bort från de automatiska schablonavräkningarna. Sverige är också det land som tagit emot ojämförligt flest flyktingar, 10 000 i veckan senaste månaderna. Nu är fokus på att öka kapaciteten i systemet för mottagning för att inte bara säkra asylrätten utan kvalitén mottagandet. Detta påverkar budgeten i sin helhet. Om 30% faller in innebär det en minskning på 6% jämfört med innevarande år. Det går att lösa utan drastiska skärningar i det bistånd som behövs såväl just nu.”

Avbryter ej existerande verksamhet

Till Sveriges Radio Ekot säger biståndsministern att man just nu tittar på om man kan skjuta upp in- och utbetalningar till Världsbanken. Biståndsministern letar också efter områden där Sverige inte har intecknade avtal, då man inte vill bryta ingånga avtal eller avbryta existerande verksamhet.

OmVärlden har talat med Plan Internationals vd, Anne-Brigitte Albrectsen, som säger att förtroendet för världens traditionellt stora givarländer redan nu är lågt bland världens utvecklingsländer. Löften om ökat bistånd bryts, allt mer pengar tas till flyktingmottagande i givarländerna och klimatfinansieringen räknas in i biståndsbudget.

Anne-Birgitte Albrectsen påpekar att det är viktigt att givarländerna når löftet om att ge 0,7 procent av bruttonationalintäkterna (BNI) till bistånd, vilket biståndsminister Isabella Lövin menar att Sverige kommer kunna hålla nästa år även om 30 procent av biståndet går till flyktingmottagande i Sverige.

Text: Erik Halkjaer