Go to main navigation
I våras publicerade OmVärlden reportaget “Sudans bortglömda krig” där bland annat fotografiet ovan på Dinar Ibrahim fanns med. När det sudanesiska flygvapnet bombade hans boskap fann han ingen annan utväg än att tillsammans med halva sin familj lämna Kauda, i Nubabergen. Möjligheterna att försörja familjen blev för små. Istället tog de sig till Yida, men övriga familjen fick stanna kvar för att vakta åkermarken. ”Om vi förlorar vårt land har vi inget kvar.”

I våras publicerade OmVärlden reportaget “Sudans bortglömda krig” där bland annat fotografiet ovan på Dinar Ibrahim fanns med. När det sudanesiska flygvapnet bombade hans boskap fann han ingen annan utväg än att tillsammans med halva sin familj lämna Kauda, i Nubabergen. Möjligheterna att försörja familjen blev för små. Istället tog de sig till Yida, men övriga familjen fick stanna kvar för att vakta åkermarken. ”Om vi förlorar vårt land har vi inget kvar.” 

Foto: Andreas Ståhl

NYHET

Anonyma svarta personer – mediebilden av de som tar emot bistånd i Afrika

Bilden av svenskt bistånd i Afrika begränsas till namnlösa privatpersoner. Det beskrivs i en rapport från We Effect som visar att bara tretton procent av alla privatpersoner från Afrika som porträtterades i svenska tidningar namngavs under 2014.

– Jag tycker det är tråkigt. Att inte namnge personer från Afrika på bild följer ungefär samma mönster som när journalister i tidningar på femtiotalet namgav mannen, men inte kvinnan i en bild på en familj. Här är branschen fortfarande långt efter och det bidrar starkt till hela vår syn på människor i syd. På det här sättet blir de en rekvisita till en text om fattigdom, säger Ola Richardsson, kommunikationschef på We Effect, som tagit fram den nya rapporten om mediers bild av svenskt bistånd i Afrika.

Enligt rapporten namngavs färre porträtterade privatpersoner från Afrika i svenska tidningar under 2014 än 2013. Den dåliga statistiken gäller inte vita personer. Fler än nio av tio alla vita personer i rapporteringen från Afrika fick sina namn utskrivna i tidningarna, vilket är i paritet med statistiken från 2013. Analysen, som särskilt fokuserar på bilder, är gjord av medieanalysföretaget Retriever och baseras på 1 221 artiklar publicerade i svenska tidningar under 2014.

– Rapporten bekräftar att det fortfarande är så att avståndet gör något med hur vi behandlar nyheter. Och man i media kanske tycker att det inte är så viktigt att till exempel ha med namnet på alla på alla bilder, säger Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman och fortsätter:

– Den starkt globaliserade världen vi lever i gör att man inte längre kan tillämpa en gammal traditionell syn på människor från olika länder utan jag tror att man måsta anamma ett synsätt där man behandlar alla människor lika.

Sämst är tidningarna, enligt rapporten på att namnge män. Bara sju av 100 män, ur kategorin privatpersoner från Afrika, får ett namn i tidningen. Barn är fortfarande det vanligaste motivet, men bara en av tio av de undersökta artiklarna får sina namn i tidningen.

Generellt lyckas kvällstidningarna bättre än morgontidningarna. I de artiklar som undersökts har Aftonbladet och Expressen, i alla de undersökta artiklarna, namngett varenda personer ur lokalbefolkningen som är med i rapporteringen. För morgontidningarna är det omvänt, i endast sju procent av bilder som visar lokalbefolkning finns deras namn med.

Fotografen Niclas Hammarström, som arbetar mycket med Aftonbladet är inte förvånad, både han och uppdragsgivarna på tidningarna är noga med att alltid se till att få med namn på dem som fotograferas. Men arbetet på fältet är inte alltid så enkelt. Fotograf och reporter befinner sig ofta i länder som härjas av krig och kriser. Då finns det inte alltid möjlighet att få med namn.

– Om det går så försöker jag självklart alltid ta namn. Det blir ju mycket bättre för bildens historia och ökar trovärdigheten. Men det är så klart inte alltid det går på grund av komplicerade situationer eller spårkförbristningar. Trots det har jag inte tänkte på att många bilder publiceras utan namn. Jag läser mycket och ser mycket bilder men oftast finns det namn på den som är med på bilden, tycker jag, säger Niclas Hammarström.

Trots att alla människor, oavsett ursprung, som upplever sig kränkta av svenska tidningar kan göra en anmälan till Allmänhetens Pressombudsman har Ola Sigvardsson inte varit med om att någon gjort en anmälan från Afrika.

Rapporten görs för tredje året i rad.

Victoria Gillberg