Go to main navigation
oversvammning.jpg

Översvämning på grund av kraftiga regnväder drabbade regionen Souss Massa Draa i Marocko i höstas.

Åtta millenniemål förvandlas i år till 17 hållbara utvecklingsmål

Senare i år ska millenniemålen vara uppnådda. Under året kommer världens länder vid en rad möten istället sätta upp nya utvecklingsmål och en global 15-årsplan för en mer hållbar utveckling. Samtidigt ska ett nytt klimatavtal bli klart. För Sveriges regering står klimatfrågan och jämställdhet i fokus.

- Klimatarbetet är inte bara ett mål utan ett medel och måste integreras i alla mål om vi ska lyckas, sa biståndsminister Isabella Lövin när hon i förra veckan presenterade regeringens arbete med den så kallade post-2015 agendan.

Medan milleniemålen primärt riktade sig mot situationen i de fattigaste länder ska de nya målen omfatta alla världens länder. Just allt och alla är det genomgående mottot: alla länder ska bidra och exempelvis ”all form av fattigdom” ska utrotas. De nya målen går också längre än millenniemålen vars fokus främst låg på fattigdomsbekämpning. Bärande teman är nu långsiktig hållbarhet och jämställdhet. Sociala och ekonomiska rättigheter, minskade klyftor både mellan och inom länder är också nya ämnen.

Utkastet till de nya utvecklingsmålen innehåller 17 mål och 169 delmål. Den ambitiösa agendan har kritiserats för att vara alltför omfattande och därmed riskera att bli urvattnad. Försvararna pekar på att de 169 delmålen, som främst handlar om definitioner och uppföljningsmekanismer, just är till för att målen ska bli konkreta och mätbara.

Förutom kritik mot att målen är för luddiga har många uttryckt en oro för att arbetet inte kan finansieras. Eftersom målen omfattar alla länder ska även de fattigaste vara med och bidra . Flera utvecklingsländer ser det som ett sätt för den rika världen att ”smita från notan”. Samtidigt påpekar experter att det egentligen inte är brist på pengar som är problemet, utan att det handlar om att styra kapitalet till ”rätt”, det vill säga långsiktigt hållbara, investeringar.

Att den globala fattigdomen minskat, i enlighet med millenniemålen, har framför allt skett tack vare ekonomisk utveckling, främst i Kina. Denna ekonomiska utveckling har varken varit driven av bistånd eller långsiktigt hållbar politik. Biståndsminister Lövin menar också att det primärt inte är biståndet som ska finansiera post 2015-agendan.
– Vi måste involvera både det offentliga och det privata kapitalet i processen. Det kräver en djupare diskussion med näringslivet och hur privata företag kan agera i enlighet med målen.

Lövin tror inte att involveringen av offentligt och privat kapital i första hand kräver regelverk och lagstiftning, utan dialog och ser ett ökat engagemang för frågorna från den privata sektorn. Samtidigt menar Lövin att även utvecklingsländerna måste bidra mer själva, bland annat genom att öka sina skatteintäkter. Regeringen vill se fler insatser mot att stoppa skatteflykt, stöd till fattiga länder att utveckla sina inhemska skattesystem och sänkta kostnader för de pengar som migranter skickar hem till sina anhöriga i hemlandet.

En knapp handfull länder lever upp till ambitionen att avsätta minst 0,7 procent av BNI till bistånd, men Lövin anser det viktigt att fortsätta kräva att fler länder lever upp till målet. Även om hon instämmer i argumentet att det i grunden inte är brist på pengar som är problemet, utan var och hur de övriga 99.3 procenten investeras. Just den frågan vill ministern lyfta när världens länder i juli samlas i Addis Abeba, i Etiopien för att diskutera finansieringen av utvecklingsarbetet.

Utöver farhågor om hur de nya målen ska finansieras har många poängterat att det saknas skrivningar om ökad demokrati, som av många ses som en avgörande komponent för att skapa en bättre värld. Men ordet är fortfarande för politiskt kontroversiellt och för att få med alla världens länder talas det istället om ”värdighet, rättigheter, inkluderande institutioner”.

Enligt biståndsminister Lövin kommer Sverige fortsätta driva frågan om att ge demokrati plats i arbetet för en mer hållbar utveckling. Trots detta är det inte en fråga hon specifikt tänker ta upp med Etiopiens auktoritära regim i juli.
– Vi har ett långt samarbete med Etiopien och en kontinuerlig dialog med deras regering. Det är så långt vi kommer i denna fråga just nu, säger Isabella Lövin.

Fakta:

Post-2015 är den mest ambitiösa FN-ledda processen hittills och syftar till att skapa universella åtaganden för alla länder byggda på sociala, ekonomiska och miljömässiga målsättningar.

FN:s tredje konferens för utvecklingsfinansiering äger rum i Etiopien i juli 2015.

I september ska FN:s generalförsamling anta ramverket för post-2015-målen och i december samlas åter världens ledare för att enas om ett nytt klimatavtal i Paris.

De 17 målen:

  1. Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC).
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
  16. Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Text: Johan Schmidt